Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Boksynt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Boksynt: literatus; eruditus literis; in
literis multum versatus; ngt b. tinctus,
imbutus literis. -tryckare: *typographus.
-tryckeri: *officina typographi. -wett:
eruditio, doctrina (e literis, libris sumpta,
hausta); literae (satis habet literarum,
humanitatis - folkwett - parum); literarum
cognitio. -wurm: a. som lefwer helt och
hållet i böcker, bokmal: qui libris heluatur
(C. de Fin. III. § 7; *heluo librorum);
homo legendi avidissimus, studiosissimus,
qui inexhausta aviditate legendi tenetur,
qui non potest satiari legendo (C. l. c.).
— b. (wanl.) som wurmar för att köpa och
ega böcker: insanus (C. in Verr. IV. 1)
librorum coemptor, conquisitor. — c.
studium, insania librorum coĕmendorum.
-wän: librorum, legendi studiosus.
Bol: villa.
Bola: scortari; amare (illicito amore).
Bolag: societas; ingå b. s-m facere,
inire, jungere cum alqo; alqm socium sibi
adjungere, asciscere; alicui se conjungere,
ad societatem aliquorum accedere;
upplösa b. societatem tollere, dirimere; a
societate alicujus discedere. -lagskontrakt:
leges societatis. -lagsman: socius
negotii, (particeps negotii). -lagsstämma:
concilium, conventus sociorum.
Bolare: scortator; amator; adulter.
-leri: turpis amor; libidines; adulterium.
Boll: pila, follis (fjäderboll); spela b. pilā
ludere; kasta b. till ngn p-m dare, mittere,
excutere; taga, fånga excipere, accipere;
kasta tillbaka remittere, repercutere.
Bollplats: area. -spel: lusus pilae, (pila),
pilaris lusio; lusus trigon, Hor. Sat. I.
6. 126. -spelare: lusor, collusor (pilae).
Bolmört: hyoscyamus niger.
Bolster: torus, pulvinus, culcita;
bolsterwar: vestis stragula, stragulum.
I. Bom: för en dörr: repagula (n. pl.);
obex; vectis; sätta b. för, stänga med bom
repagula foribus opponere; obice, vecte
claudere; bildl.: sätta b. för ngt rem
impedire; b. öfwer en wäg jugum (sub jugum
mittere alqm); b. i en wäf jugum (tela
jugo vincta est, Ov.); scapus.
II. Bom (onomatopoetiskt ord, betecknande
klotets fall i marken i st. f. att träffa det
föremål, hwarefter man sigtat): gå, kasta, skjuta
b., det slog b. för honom errare (a meta),
aberrare; non ferire (nec semper feriet,
quodcunque minabitur, arcus, Hor.); non
contingere (metam).
Bomb: *globus ignifer, ignivomus.
-bardera: globis ignivomis oppugnare,
jaculari (jfr Beskjuta).
Bombast: verborum pompa; inanis
tumor, ostentatio orationis; inflata, tumida
oratio. -bastisk: inflatus, tumidus.
Bomma, v. tr.: b. till, för repagulis
claudere, obice munire (se I. Bom).
Bomma, v. intr. = kasta bom (se II. Bom).
Bomolja: olivum.
Bomull: linum xylinum, lanugo xyli l.
gossypii (Pn. H. N. XIX. II. 3). -ullstråd:
gossypion, xylon, Pn. l. c. -ullstyg:
linum xylinum. -ullswäf: tela, linum
xylina, -num.
Bona: incerare; cerā polire.
Bondaktig: rusticanus (plane r., C. de
Or. III. § 42); rusticus (r-a asperitas
loquendi, ibdm § 44); agrestis (vita; sonus
vocis a., ibdm § 42); incultus (vitā).
-aktighet: rusticitas, mores rusticani. -aktigt:
rustice (loqui, vivere). -blyg: rustice
pudens l. timidus. -by: pagus. -dryghet:
fastus rusticanus. -drägt: vestis rustica,
agrestis.
Bonde: i allm. = landtbrukare (som sjelf
deltager i arbetet): rusticus, agricola;
colonus; = sjelfegande landtbrukare: assiduus,
locuples; fundi dominus; landtbonde,
arrendebonde colonus; med afseende på
lefnadswanor och umgängessätt: (homo) rusticus,
rusticanus, agrestis.
Bondestånd: vitae genus, genus
hominum rusticum.
Bondewis: på b. more rustico l.
rusticorum.
Bondflicka: rustica puella. -folk:
rustici, agrestes. -gosse: puer rusticus.
-grann: rustice, ineleganter, illepide
ornatus; pictus. -gård: villa rustica
(sjelfwa åbyggnaderna med närmaste omgifning);
äfwen = bondhemman, se detta. -hemman:
praedium rusticum; ager. -hustru:
colona; rustica. -koja: casa rustica,
tugurium rusticum. -lolla: rustica, pagana.
-praktika: calendarium rusticum, fasti
rustici. -qwinna: colona, rustica. -stuga:
atrium rusticum l. agreste.
Boning: 1. menniskors: domus,
domicilium; habitatio; sedes (mera = bostad,
boningsort - sedem figere, collocare, ponere
alicubi, incertis sedibus vagari - eller i
högtidliga uttryck: piorum, beatorum sedes,
de sälles boningar; sedes, locus animi in
corpore; sepulcri, Orci sedes destinata,
Hor., T.). — 2. om djur: sedes, lustra
ferarum; nidus avium. -ningsort: sedes
(sedes mutat, petit populus; sedes
Chattorum); domus (= hem, hemort; domos
suas quisque reverterunt); locus (ubi quis
habitat): locos occupare (Sa.); Raetos loca
ipsa efferavere, L. -ningsrum: (pars
domus, quae habitatur ab hominibus);
cubiculum, conclave.
Bopålar: slå ned, fästa sina b.
någonstädes sedem, domicilium deligere,
constituere alqo loco; domicilium collocare alqo
loco.
Bord: 1. ss. husgeråd: a. i allm.: mensa
(mensula); - abacus skänkbord l. b. för
waser o. d. (urceoli tres instrumentum abaci,
Juv. III. 204; abaci vasa, C. Tusc. V. §
61; in Verr. Acc. IV. § 35); praktbord med
en fot: monopodium; wexlares b. mensa,
tabula (argentarii; mensa publica statens
bank). — b. särsk.: matbord: mensa escaria
(Varro l. l. V. § 118 M.), wanligen ensamt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
