Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fläkta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
solent, C. Or. § 130; acer spiritus et vis
högre f.; spiritus Grajae Camenae f. af
grekisk skaldegåfwa, Hor.; der finnes en f. af
snille i hans tal oratio plena spiritus est,
C., Qu.); en f. af ungdomsmod juveniles
spiritus. — c. f. af lycka, framgång prosper
fortunae flatus (uti röna, C.); f. af hopp,
af frihet aura spei, libertatis (spei auram
objicere; libertatis captare - söka
uppfånga - auram, L. III. 37. 1).
Fläkta (Flägta): 1. = blåsa: flare,
spirare (leniter); det f-r ventus spirat
(leniter); f. på ngn afflare, aspirare alqm
(aura, ventus, homo); det f-r från sjön (lenes)
venti afflantur e mari. — 2. =
åstadkomma luftdrag: ventum ciere; f. på ngn med
solfjäder flabello ventulum facere alicui
(Ter. Eun. 595). — 3. = flaxa, fladdra:
vento agitari, moveri. -ande (jfr Fläkta):
afflatus; agitatio.
Flämta: 1. = flåsa: anhelare, (crebro)
anhelitum ducere; suspirare; (equus ilia
ducit, trahit). — 2. om ljussken: agitari,
tremere, coruscare; ljuset f-r matt natat
(incertum), pallet, languet lumen. -ande:
anhelitus.
Fläng: festinatio; cursus citatior; i
flygande f. raptim; citato cursu; göra ngt i f.
omnia nimis properare, nimis
festinanter, raptim, (temere) facere; ruere.
Flänga, v. tr. = flå, fläcka; f. upp
kläderna på ngn circumscindere alqm (L. II.
55. 6); diloricare, discindere (vestem,
tunicam, C. de Or. II. § 96. 124).
Flänga, v. intr.: f. åstad praecipitem
ruere, ferri; effuso l. concitato cursu ferri.
Flärd: 1. i objektiv men. = fåfänglig ting,
fåfänglighet: res vanae, fluxae, inanes,
fragiles; rerum (humanarum) vanitas,
levitas, imbecillitas; ”högste lott i werlden är
ju bara flärden, här på jorden fins ej lyckan”
maxima quaeque fortuna maxime fluxa
(vanitatis plenissima) est; o, quantum est
in rebus inane (Ps.); o fragilem
hominum fortunam, C. — 2. i subjektiv mening
(som ngt af menniskor taladt, gjordt,
uppfunnet): a. = tomt skryt, opålitlighet:
vanitas, levitas; simulatio, ostentatio,
jactatio; fictus sermo; fucata, ficta, simulata
verba l. oratio (C. de Am. § 95, 98); en
man utan f., hatare af f. homo simplex (et
candidus), simulationis, vanitatis, fraudis
inimicus (de Off. I. § 109); allt är hos
honom f. nihil in eo simplex, nihil
sincerum est; det finnes ingen f. hos l. med
honom nihil in eo nisi verum et sincerum
est (de Am. 95); med f. kommer man ej långt
nihil simulatum potest esse diuturnum
(de Off. II. 43); fara med f. simulare;
simulatione uti; verba dare, fumum
vendere, fucum facere alicui; simulatione,
ostentatione uti (C. de Or. II. § 31). —
b. = fåfänga och hennes skapelser l. föremål,
tom ståt, tom grannlåt, tomma nöjen:
levitas, ambitio; deliciae; fucus; nugae;
inanes, vanae, leves oblectationes;
ambitiosus ornatus; lascivia (yr lust, koketteri);
älska f-n deliciis, nugis deditum esse; hata
f-n a deliciis aversum esse; f. i
framställningen luxuria, fucus, flosculi, inanis
ornatus orationis; utan f. simpliciter, nullo
ornatu, nulla ambitione.
Flärdfri (Flärd 2 b): sincerus (om saker;
mots. fucatus; fucata a sinceris discernere,
C. de Am. § 95); simplex (ornatus,
vestis, homo); verus (= uppriktig; mots.
falsus, simulatus); sine fuco et deliciis;
nullis corruptus deliciis; rectus, nudus (nuda
veritas, Hor.; Caesaris commentarii nudi
sunt, recti et venusti, omni ornatu
orationis velut veste detracta, C. Brut.;
orator rectus, Pn.). -frihet: simplicitas;
veritas. -full: ambitiosus, levis; vanus;
(lascivus); plenus simulationis, vanitatis,
jactationis, ostentationis; (jactantior); f-t
wäsende ambitio, jactatio (sui); f. grannlåt
ambitiosus, levis ornatus. -fullhet se Flärd
2. -lös se Flärdfri.
Fläsk: laridum l. lardum; pinguis suilla;
stekt f. frictum lardum; i hwardagsspråket:
det kostar f. permagno constat; en persons
f. (= fetma): adipes (plur.).
Fläskig: unctus; praepinguis; adipatus.
-sida: sucidia. -skifwa: frustum lardi. -swål:
cutis suilla.
Fläta, f.: crines plexi, nexi; textum
crinium.
Fläta, v.: nectere (flores, coronas);
texere (alqd e vimine); flätad äfwen plexus
(corona); f. ihop connectere, contexere;
f. ihop blommor till en krans coronam
floribus nectere; f. in innectere (viperam
crinibus), implicare; intexere,
intertexere, illigare (t. ex. floribus torum); i ett
föredrag orationi inserere, intexere,
interponere; f. omkring vincire alqd alqa re,
circumnectere alqd alicui rei.
Flätning: textus, nexus.
Flätja (gammaldags ord = Flärd 2 b):
levitas; luxuria; lascivia (jfr Stjernhjelms
Hercules).
Flätwerk: crates; opus textĭle; textum.
Flöda: 1. i eg. men.: fluere (rivis);
manare; abundare, exundare; f. tillbaka
refluere; f. öfwer redundare; extra ripas
superfundi, diffluere, exaestuare. — 2. i oeg.
uttryck: fluere (ex ejus lingua fluebat melle
dulcior oratio); manare (copia manat
”ymnighet flödar”, Hor.); abundare (copiā;
dulcibus vitiis af sköna fel, Qu.); han f-r af
qwickhet abundat facetiis; ”flödde ock honom
latin öfwer öronen ned uti skägget”
quamvis madeat latinā eloquentiā (jfr quamvis
Socraticis madeat sermonibus, Hor. Carm.
III. 21. 10). -ande: abundans, exundans;
en f. talförmåga l. wältalighet flumen
verborum l. orationis; volubilitas verborum
l. linguae; profluens et expedita
loquacitas; summa verborum copia.
Flöde: flumen; (magna) vis aquae,
sanguinis; källans f-n fons, aqua e fonte
prorumpens; stilla f-n lenia stagna (Tiberis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
