Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förbränna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förwridet uttala ett språk l. enskilda ord deraf:
corrumpere.
Förbränna: 1. = uppbränna:
concremare; comburere; exurere; flammis
consumere, absumere, abolere. — 2. medels
bränning skada, förtorka: adurere;
amburere; exurere, urere.
Förbud (med tonwigt på sista stafwelsen):
interdictio; interdictum; vetitum (jussa
et v-a populi befallningar och f. i ett folks
lagar; contra vetitum facere); utfärda f.
vetare fieri alqd; interdicere, ne quid
fiat; upphäfwa f. tollere.
Förbud (med tonwigt på första stafwelsen):
praenuntius.
Förbund: 1. i politisk men.: a. societas
(f. ss. förhållande emellan samhällen; aequa
societas, iniqua s. = lika, olika, på lika och
olika wilkor); foedus (f. ss. handling l. akt,
fördrag); sluta f. foedus ferire, icere,
facere, jungere; societatem facere,
conjungere cum alqo; ad alicujus societatem se
adjungere, se applicare; wara i f. med ngn
esse in societate, habere societatem cum
alqo; hålla ett f. remanere, manere in
societate, societatem sanctam servare; bryta
f-t foedus l. societatem violare, frangere;
contra foedus l. societatem facere;
uppsäga f. renuntiare; förnya renovare. —
b. = förbundna folk, l. samhälle, som består
af förbundna folk: socii; foederati populi
concilium; concilium Achaicum, L.
periochae, eg. = det acheiska förbundets
församling; eljes heter det acheiska, aetoliska
förbundet blott Achaei, Aetoli l. foederati
Achajae, Aetoliae populi. — 2. i allmännare
men.: foedus (conjugii, conjugiale, tori =
äkta förbund); societas. -bunden se
Förbinda. -bundsbroder: socius.
-bundsbrytare: ruptor foederis (L., T.);
(foedifragus, C. efter Enn.); qui foedus violat,
violavit, violabit; (jfr deficere, L. I. 24;
dimicatum est non magis cum hostibus,
quam cum proditione ac perfidia
sociorum, ibdm 28). -bundshär: exercitus
sociorum; cohortes sociae.
Förbygga: obstruere. -bygga sig: male
l. cum rei familiaris damno aedificare;
rem familiarem exhaurire aedificando.
Förbyta: 1. per errorem permutare. —
2. i allm. utbyta emot, förändra till, nästan
blott i passivum eller i reflexivt bruk:
mutare, commutare, convertere alqd re, in
rem; wår glädje är i sorg förbytt in
luctum conversa, mutata laetitia est.
Förbära sig: gravius quam pro viribus
onus portare; onere deprimi, opprimi.
Förbättra: 1. i allm. = göra bättre, ännu
bättre: melius facere, reddere alqd; f. sin
ställning fortunam amplificare; opes,
commoda, reditus (inkomster) augere; f-de
wilkor melior fortuna. — 2. mera sällan =
rätta, bättra (om ngt dåligt): corrigere (ea,
quae c-re vult, depravare mihi videtur);
emendare (mores civium); det f-r icke saken
(= saken blir lika dålig för det) causa
nihilo melior fit; quid istud ad rem
prodest?; ea re culpa non minuitur, vitia non
tolluntur; straffet bör afse att f.
förbrytarens moraliska beskaffenhet poena ad
emendandos sceleratorum mores referri debet.
-bättras: meliorem fieri; hans helsa f-as
med hwar dag valetudo hominis in dies
melior fit, homini in dies melius fit;
arbetarnes wilkor äro f-de fortuna l.
condicio (l. res) operariorum tolerabilior facta
est, meliori loco esse coepit. -bättring:
emendatio (befriande från fel); sedlig f.
emendatio morum (jfr Förbättra 2); f. af
wilkor, förmåner o. d. amplificatio
fortunae, commodorum; ännu har i hans
helsotillstånd ingen f. inträdt nondum ejus
valetudo melior esse coepit, melius ei
factum est; en f. i wäderleken tyckas wi kunna
hoppas non sine causa sperare videmur,
mox tempestatem meliorem fore.
Förbön: deprecatio; preces (quae fiunt
pro alqo); warma f-r impensae preces; fälla
f-r för ngn deprecari, precari, supplicare
pro alqo (laborare pro alqo); på ngns f.
deprecante alqo; på ngns f. skona ngn
precibus alicujus (l. alicui) condonare,
concedere alqm; göra ngt för ngns f-s skull
precibus alicujus dare, tribuere alqd.
Fördansare: praesul, praesultator.
Fördel: commodum; utilitas; fructus (f.
af ngt); (bonum); emolumentum, lucrum
(sing. f. på l. wid ngt); quaestus (winst,
inkomst); yttre f. emolumentum; lucrum;
externum commodum (= som ej rör ngns
person till kropp l. själ, C. de Off. II. § 88);
ekonomisk f. fructus rei familiaris; lucrum;
egen f. suum commodum, sua utilitas,
privata utilitas (ad salutem rei publicae
omnia, quaecunque agat, referre, oblitum
commodorum suorum, C. de Off. I. § 85);
draga, hafwa f. af ngt utilitatem, fructum
capere, percipere, habere ex re
(quaestum facere, lucrum facere ex re); saken
medför ngn f., är förenad med f. res habet
utilitatem, utilitatem affert alicui, est
alicui utilis l. utilitati, bono; taga sin f. i akt
suis rebus consulere, privato (suo)
commodo servire; sibi non deesse; i allt se
på, blott tänka på egen f. ad suam
utilitatem omnia referre (de se uno cogitare; -
ad rem avidiorem esse, Ter.); det är en
f. för mig att wistas på landet mihi
prodest, expedit, conducit ruri vivere; med f.
köpa, sälja ngt bene emere, vendere, jfr
C. de Off. II. § 89; III. § 51; tala till ngns
f. (om personligt subjekt) pro alqo loqui;
det talar till hans f., att han intet sökt dölja
pro eo est illud (jfr C. de Or. III. § 75;
I. 55 esse ab alqo), quod nihil
dissimulat; (prosit illi nihil dissimulasse);
ingenuitate sua commendatur; wisa sig till sin
f. honeste, decore conspici; ita se
gerere, ut probetur, approbationem moveat;
till sin f. skilja sig från ngn, utmärka sig
framför någre honeste dissidere ab alqo;
inter aliquos eminere, excellere; hafwa en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
