Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
quomodo quoque die sit animo affectus;
wara wid godt h. hilarem, jucundum,
laetum esse; mista sitt goda h. stomachari;
taga h. öfwer ngt stomachari alqa re;
aegre, inique ferre, non ferre alqd;
indignari alqa re; wara wid dåligt h., icke wara
wid h. tristem, subiratum esse; maestum
esse; styra sitt h. animo imperare, animum
regere; sibi temperare (jfr Lynne).
Hund: canis, (canes, f.): 1. i eg. uttryck:
h-n skäller latrat; tjuter gemit, ululat;
bjebbar, gläfsar gannit, baubatur; wisar tänder
ringitur; morrar fremit; biter mordet; arg
h. canis acer; god, wänlig placidus; trogen
h. canis fidelis (Phdr.); h-n wiftar med
swansen adulatur; hetsa en h. på ngn canem
excitare, concitare in alqm; galen h.
rabiosa canes. — 2. i ordspråk l. oeg. uttryck:
lefwa som h. och katt tillsammans perpetuā
vitā inter se dissidere; quanta cani et
feli sortito obtigit, tanta inter eos
discordia est (jfr Hor. Epod. IV. 1); ”cane
pejus et fele inter se odisse”; månge h-r
äro harens död se under Hare; göra sig till
h. för ett bens skull lucro duci; quidvis
perpeti lucri causa l. ut lucrum faciat;
vernilibus blanditiis alqd parare ab alqo;
in triviis se demittere ob fixum assem
(Hor. Ep. I. XVI. 64); man skall ej skåda
h-n efter håren nunquam te fallant animi
sub vulpe latentes (Hor. A. P. 437);
nimium ne crede colori (Vg. Eclog. II. 17);
(introrsus turpis, speciosus pelle decora,
Hor. Ep. I. XVI. 45); din h. canis,
canicula! (Ter., Pt.), pessime!; det war en h.
till att kunna äta o gulam insulsam (C.)!;
(jfr Huggare); wara en h. mot ngn vexare
alqm; aspere accipere l. habere alqm; dö
som en h. male perire.
Hundbo: canis stabulum. -dagarne: dies
caniculae. -fila: vexare; aspere tractare,
accipere alqm. -hufwud: bära h-t för ngn
l. ngt alienum delictum luere (tergo suo);
(quidquid delirant reges, plectuntur
Achivi); alieni delicti poenas dare. -koja
se Hundbo.
Hundra och Hundrade, grundtal: centum;
centeni (h. på hwarje); h. gånger centiens;
icke en bland h. vel duo vel nemo; wäl h.
centum (aliena negotia c. per caput et
circa saliunt latus, Hor. Ep. II. VI. 33,
34); ränta af ett för h. centesima.
Hundraarmad: centimănus.
Hundrade, ordningstal: centesimus; hwar
h. centesimus quisque; säden gifwer h.
kornet granum redit cum centesimo.
Hundrade, n.: centum (adj.); centuria.
Hundrafaldig: centuplex. -faldt: gifwa
frukt h. cum centesimo redire;
multiplicatos fructus reddere; mensura
cumulatiore reddere. -höfdad: centiceps. -tal:
h-t numerus centenarius; ett h. centum
(adj.), centuria. -årig: (om person l.
lefwande warelse öfwer hufwud) centenarius;
centum annos natus; (om sak) centum
annorum (t. ex. possessio).
Hundsfott (skällsord): furcifer; nebulo.
Hundsjuka: rabies canina.
Hundsk: impudens, foedus.
Hundstjerna: canicula; Sirius. -syssla,
-tjenst: opus l. negotium durissimum,
(servile), vix humanum, quovis homine
indignum.
Hunger: fames (så wäl appetit, som swält);
cibi appetentia (= appetit); inedia (swält);
lida, känna h. esurire; lida, plågas af h.
fame fatigari, urgeri, premi, confici,
laborare; utstå alla h-ns fasor extremam famem
tolerare, pati; dö af h. fame l. inediā
interire, mori; låta dö af h. inediā, fame
necare; stilla sin h. famem depellere,
explere, sedare, exstinguere; oeg.: h. efter
guld, ära auri, gloriae fames (sitis); h-n är
den bäste kock optimum cibi condimentum
fames (C.).
Hungersnöd: fames (L. V. 48); extrema
fames; (cibi) inopia et fames (C. de Off.
III. § 50).
Hungersjuka: *bulimia.
Hungra, v. intr.: esurire; famem
sentire (känna hunger); fame laborare (lida
hunger); h. efter ngt esurire alqd (Pn.),
cupide appetere, desiderare alqd; h. i hjel
fame interire, necari, mori; friwilligt h.
till döds cibi abstinentiā vitam finire; h-nde
menniska, h-nde skaror homo, homines fame
confecti.
Hungra, v. tr.: h. ngn i hjel fame
necare alqm; h. ut (= genom hunger twinga
till att gifwa sig; wanligen uthungra): fame
ad deditionem cogere, impellere.
Hungrig: 1. i eg. men.: esuriens (wara h.
esurire); fame confectus, famelicus (=
utswulten); cibi appetens (som har appetit;
wara h. cibum appetere, desiderare). —
2. oeg.: h. efter beröm o. d. avidus, cupidus
sitiens laudis.
Hurra, interjektion: io; io, triumphe;
feliciter (acclamatum est Domitiano et
Juliae: Domino et Dominae feliciter, Su.
Dom. XIII).
Hurra, v. = ropa h. för ngn: festa
acclamatione salutare; acclamare alicui.
Hurrarop: festa acclamatio.
Hurtig: alacer (liflig, ifrig); vigens,
vegetus (genom år och helsa h.); promptus
(rask); fortis; celer (snabb); impiger
(oförtruten, rask); h-t mod alacer, bonus, fortis
animus; hafwa h-t mod alacri animo esse;
h-t sätt, wäsende vigor quidam (motūs et
incessūs); juvenilis vigor; h. gång
incessus celer, vegetus; h. karl, gosse vir, puer
promptus, impiger, acer. -tighet:
alacritas; fortitudo; celeritas; vigor. -tigt:
alacriter; fortiter (f. occupa portum);
impigre.
Huru (Hur): I. interrogativt: 1.
uttryckande sätt: a. i allm.: ut [wanl. blott i äldre
och poetiska språket (ut valet, Hor.) samt i
indirekta frågor, som bero af ett vides,
videmus o. s. w. och äro nästan liktydiga med
en objektssats i ack. och inf.: videtisne, ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
