Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Individuel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturam ibdm § 107 - det allmänt
menskliga - nihil contendamus, ea tamen
conservata propriam naturam sequamur - ut
nostra studia nostrae naturae regulā
metiamur, ibdm § 110); utpreglad i. expressa
l. certa naturae proprietas; (certae res
propriae alicujus, C. de Or. III. § 34);
olika i-r dissimiles naturae; naturarum
differentia (C. de Off. I. § 112); rätta sin
underwisning efter hwars och ens i. ad
cujusque naturam accommodare
institutionem (C. de Or. III. § 34). -viduel:
singularis (= som beträffar en; i-t omdöme
enuntiatio singularis l. quae ad unum, ad
singulos pertinet); certus (= bestämd, i
mots. till infinitus = allmän, abstrakt - res
certis in personis ac temporibus locata,
C. de Or. I. § 139); proprius, suus,
noster och pronomina possessiva öfwer
hufwud (= egen, enskild, för ngn egendomlig:
propriae personae, p-a tempora, C. Or. §
45. 46; id quod est cujusque maxime suum
= det hos hwarje menniska mest i-a, C. de
Off. I. § 113); äfwen kan ordet uttryckas med
genitiver, (individens, individernes)
singulorum, hominum o. d. (magna vis est in
hominum ingeniis - mycket beror på de i-a
anlagen, C. de Or. II. § 38).
Indoppa: imbuere, tingere alqd alqa re.
Indraga: I. = draga in i, till ngt: 1. eg.:
intro trahere, rapere. — 2. oeg.: a. i. en
sak inom kretsen för sina betraktelser o. s. w.:
complecti, comprehendere alqd
(cogitatione, scriptione). — b. i. en person i ett
företag, ett samfund o. d.: implicare alqm
negotio, societate; ad societatem, ad
conscientiam trahere alqm, adsciscere alqm;
låta sig i. i det politiska lifwet, i en
hwirfwel af nöjen o. d.: fluctibus civilibus
abripi, se committere; turbine l. aestu
quodam voluptatum abstrahi (C. de Or. III. §
145). — II. = draga i, till sig: 1. medels
andedrägten: spiritu ducere, haurire. —
2. = inkassera: redigere, colligere
(pecuniam). — III. = draga åt, åt sig: 1.
contrahere, colligere (vela); adducere
(brachium). — 2. i. till det allmänna:
publicare; in publicum redigere. — 3. =
innehålla, afskaffa, upphöra att utbetala:
demovere (stationem - post); tollere,
abrogare (munus, magistratum); i. lönen för
ngn salarium, mercedem laboris adimere
alicui; i. en tidning acta edi vetare.
-dragen (motswarande: draga in på ngt): i-t
lefnadssätt victus modicus, sobrius, parcus
(frugi); (jfr contracta paupertas, Hor. Ep.
I. 5. 20). -draget: lefwa i. modico victu,
parce, sobrie vivere; parvos l. parce
sumptus facere. -dragning: 1. i. af luft:
tractus animae, āeris. — 2. i. till det
allmänna: publicatio. — 3. = afskaffande:
abrogatio, demotio.
Indricka: imbibere; bibere.
Indrifning: coactio (pecuniae). -drifwa:
1. i eg. men.: a. om döda objekt: adigere,
defigere (clavum; gladium in l. per
corpus). — b. om lefwande objekt: cogere
(pecus in stabulum); inigere (id., Varro);
compellere. — 2. i. penningar, räntor:
exigere, redigere pecuniam. -drifware (af
skatter o. d. = exsekutor): coactor.
Indrypa: instillare.
Indrägtig: fructuosus; quaestuosus;
lucrosus, opimus (accusatio, C.).
Indränka: imbuere alqd alqa re.
Industri: a. en i. (= näring, affär):
quaestus; negotium. — b. industrien =
quaestus (plur.); artes operosae l.
quaestuosae; industria opificum; handel och i.
mercatura et quaestus; i-n blomstrar florent
quaestus et artificia. -dustriel:
quaestuosus. -dustriös: industrius.
Indämma: molibus coercere, includere.
Inelfwor: intestina (n. pl.); viscera.
Inemot: circa (med ackus.); sub (i fråga
om tid - sub tempus edendi), prope, fere
(adv.).
Infall: 1. i. med härsmakt, fiendtligt i.:
incursio, excursio; göra i. på fiendens
område in agros hostium incursionem
facere, incurrere, excurrere. — 2. = hastigt
påkommen tanke l. lust: cogitatio subita;
consilium subitum, repentinum; impetus
animi; han fick ett i., det i-t venit ei in
mentem; han fick i-t att göra ngt libuit,
libitum est ei, libido, cupido incessit eum
faciendi (L. I. 6. 1. 56. 10); ett underligt
i. mira cogitatio; mirum consilium;
(arbitrium); fastidiosi animi impetus; ett
wanwettigt, grymt i. demens consilium;
consilium immane; hwarifrån har du fått det
i-t unde hoc tibi in mentem venit?; han
ledes af i. impetu animi (magis quam
consilio) regitur; sibi indulget. — 3. = (kort,
qwickt, träffande) yttrande: dictum; facete,
commode, salse (bitande) dictum; i plur.:
qwicka infall äfwen: sales, facetiae;
muntert i. festive dictum; hafwa, wara rik på
goda, qwicka i. multa facete dicere;
facetum esse; (lepore et) facetiis abundare;
dicacem esse (hafwa bitande i.); dåligt i.
frigidum dictum. -falla: 1. = göra ett
(fiendtligt) infall: excurrere, incursionem
l. excursionem facere in fines hostium;
infesto agmine incedere in, ingredi fines
hostium. — 2. i. på en tid: incidere (tua
aetas incidit in bellum civile, C.);
Palesfesten infaller (på) den 23 April ante diem
nonum Cal. Majas Palilia aguntur. — 3. =
taga till orda (under l. omedelbart efter en
annans yttrande): (dicere, respondere);
wanl. uttryckt med inquit, inquam (då
inföll Scaevola: jag skall ej brottas med dig
längre tum Scaevola: non luctabor tecum,
inquit, Crasse, amplius). -fallen (=
instörtad, insjunken): collapsus; flaccidus,
marcidus (genae - kinder).
Infam: (eg. infamis): foedus; nefarius.
Infanteri: peditatus; pedester
exercitus; pedestres copiae; pedites, pedes
(kollektivt); inskrifwas, tjena wid i-t ad pedites
nomen dare; pedibus mereri, militare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
