Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 SFSKOKLIP.
som jag hade kär såsom sällan riktiga bröder ha
hvarandra, Han var en ståtlig kar) till kropp
och: själ, intet brushufvud som jag, utan lugn,
fast, mild, storsinnad. Hvad han sade det var
sagdt. Hvad han ville det stod fast. Envis var
han, men jag tyckte om äfven det hos honom,
ty han var det med förstånd och godhet. Han
var som en klippa i stormen. Och jag hade
skydd och stöd af honom, fast det var hårdt
ibland. Men jag höll af honom, och han höll af
mig. Ta mig fan voro vi icke som David och
Jonathan tillsammans. Och modig var han, och
tapper som en hjelte. Nå! — När kriget bröt
ut emellan Sverige och Ryssland — det der si-
sta kriget — så gingo vi, min bror och jag, i
kriget tillsammans från vår faders gård i Fin-
land, som vi då hade och skötte samfällt. Det
kriget, barn, talar jag icke gerna om’, ty — —
det gör mig ondt. Det gör mig ondt att det
gick som det gick. Det skär mig i hjertat att
det blef så illa anfördt, att så mycket blod, och
så mycken tapperhet skulle slösas förgäfves, allt
för den galna kungens, det förbannade öfverbe-
fälets slapphets och uselhets skuld. Ty under-
befälet slogs tappert, och folket likaså. Ja barn,
der äro saker i detta krig, enskilta handlingar,
i mängd, af mod och sinnesstyrka, som det gör
mig en lust och glädje att minnas. Och ni hade
fätt höra derom i afton om icke det satans spek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
