Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD MAN SADE I FAMILJEN OM IFVAR. 2147
»så hade han fått roligare, och kanske blifvit
roligare sjelf än han nu är.»
»Det hade jag nog kunnat om jag velat,»
svarade Stolt, stolt. »Men jag känner fruntim-
merna; och har hållit mig fri från det besväret.
Fruntimmer äro ändå — fruntimmer!»
"»Kan tänka!» sade Hanna, »och karlar äro
ändå — karlar! så besynnerligt det är! Men
kanske fruntimmerna ha hållit sig fria för ho-
nom herr Stolt. Vet han hur en korg ser ut,
herr Stolt?»
Utan att läåtsa höra den försmädliga frågan
sade Stolt, vänd till Maja: »ja, om jag velat, så
hade jag kunnat lefva i god ro och maklighet
allt sedan freden — på mina lagrar som man
säger — ty allt sedan jag i Norska kriget fick
den blessyrn, som gjorde mig oduglig för krigs-
tjensten, så har jag både af Kungen och min
general haft en. pension, så att jag kunnat
med den slå mig ner i ro på mina lagrar som
man säger. Men se, aldrig kunde jag glöm-
ma hvad min general var för mig i kriget, hur
han mången gång slet ondt för att jag skulle
ha bättre båda föda och värme — ty jag var
bara pojken i det första kriget vi voro tillsam-
mans och mycket yngre än han, och stod ej ut
med så mycket; — och hur han var som en
far åt mig, och en gång frälste mitt lif med
Syskonlif. I. 10"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
