Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 SYSKONLIFE.
ha vuxit opp! Och du, Augustin, och du, Hed-
vig, hvad ni äro er lika! Söta, söta syskon,
Jag tror att jag glömt hvad det är att vara rätt
glad, rätt varm i själen på den tid jag varit
ifrån er. Nu känner jag det åter! Ack! hvad
det känns godt, hvad det är roligt! Nu släpper
jag er icke mer!» fortfor hon i det hon valsade
om med Angustin. »Nu mäste jag bli med er
om jag skall bli lycklig.»
»Tänker du på hvad du säger?» sade Au-
gustin och höll henne fast och såg henne i ögo-
nen med en halft skämtande, halft allvarsam
blick — »du fästmö! ... Skall jag säga detta
åt — Sigurd ?»
»Gernal gerna för mig! ..» svarade Gerda.
»Godt,!» sade Augustin, leende, »då är det
ej farligt för honom. Men — =-— när få vi se
Sigurd ?»
»Han kommer sednare på afton. Han skulle
först se mamma i sitt qvarter. Men jag kunde
ej dröja; jag måste först af allt se er, mina
syskon!»
»Och ditt bröllopp, Gerda, skall bli i de
första dagarna af Maj?»
»Ja; — — så är det sagt; men, .... låt
oss nu tala om någonting annat! .... Hedvig!
Hvad hon ser god och vacker ut, Augustin.
Det är som om hon hade slutit frid med hela
verlden, och lefde blott för att vara glad åt an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
