Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 STSKONLIPF.
axel och med sina bliekar följa hvar rörelse i hans
anlete, suga hvart ord från hans läppar, så har du
sett bilden af ett det skönaste, renaste, mest för-
ädlande förhållande, som jorden äger; — ja, him-
len sjelf känner intet högre, intet ljufvare och he-
ligare förhållande, än det emellan fader och barn.
Men på Lagerthas klara barndomsbimmel
uppgingo mörka moln. När hon var i sitt tret-
tonde år gifte hennes far om sig. Och den unga,
vackra och glada makan trollade till sig all hans
kärlek. Väl älskade han ännu dottren; men hon
var icke mera för honom allt; och han blef ej
mer för henne hvad han varit. Bittert kände
den unga flickan detta och det desto mera som
hennes uppfostran nu kom i stjulmodrens hän-
der. Lagertha skulle nu bildas efter den typ,
som man oafvisligen anser för den qvinliga. Hon
skulle göras behaglig för att behaga. Men flic-
kan brydde sig alls icke om att behaga, var ej
behaglig och ville ej blifva det genom snörning
och danslektioner och alla de medel man sökte
använda. Man ville med våld böja henne; det
gjorde henne halsstarrig. Och när modren eller
hennes lärare sågd henne sysselsatt med de baärns-
liga osköna bildningar i vax eller träd, hvaraf
hon hade sitt högsta nöje, sade de: »hvad skall
det vara till? kasta bort den strunten!» Och så
blef flickan skygg för sina älsklings-sysselsättnin-
gar och vantrifdes allt mera inom hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
