Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 SYSKONLIF.
stilla, utan minsta svallning, skärt, hvitt, klart
som en helgon-gloria.
Och hvarhelst vi se fullbordan, vare sig i
norrskenets krona, i Washingtons eller Gustaf
Wasas lif, der se vi ock en profetisk syn, som ta-
lar till oss om vår egen uppgift. Ej underligt om
den väcker både smärta och glädje, förkrosselse
och stolthet vexelvis. Ej underligt om den en-
samma, slutna, men i själens djup liffulla unga
flickan, vid det nattliga skådespelet kände sitt
hjerta slå aningar om något stort, fritt och herr-
ligt lif ute i verlden.
Så under mången natt. Under dagarna, när
oron blef för mägtig inom henne, lät hon sätta
ut sin lilla slup ”Stjernan”, spände upp seglen
och lät den flyga för vinden, genom höga vågor,
genom farliga bränningar, ofta med ögonskenlig
fara; men hon stod då glad vid styret och lät
sig stänkas af skummet och piskas af stormen,
och — aldrig var det henne bättre till mods än
då hon så brottades med vindar och vågor.
När om vinteraftnarna den vackra ståthålla-
»rinnan församlade hos sig på dans eller spekta-
kel allt det sällskap, som Reikiavik — Islands
hufvudstad — kunde erbjuda ur sin folkmängd
af femhundra själar, låg Lagertha framför. elden
i sin fars rum med hans hundar och tama björn,
och hörde honom läsa högt ur Sturlesons ko-
nungasagor, eller ur Semunds Edda, och kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
