Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE TROLOFVADE. 341
Sigurd hade sänkt sitt hufvud under det
Gerda talade. Så mild och sakta hennes röst
än var, för honom hördes deruti en domens åska.
När hon slutat såg han upp och hon syntes honom
skön der hon stod i stränga allvar, med blicken
stilla flammande; — aldrig hade hon synts ho-
nom skönare, önskansvärdare!
Kärlek, harm, svartsjuk vrede genomilade
hopoom, och hans blick brände i det han bittert
sade:
»Du är verkeligen rask, Gerda;... du tar
lätt ditt parti; ... att bryta tro och löften är dig
en lätt sak, och naturligtvis bryr det dig föga
hvad jag dervid kan lida! Det är dig en ringa
sak att öfvergifva den, som egnat dig sitt lif
sedan många år; ty du har redan kanske — gif-
vit dig åt en annan; och hela denna tapperhets
demonstration, och alla de stora orden vilja kan-
ske i grunden blott säga: »Jag har blifvit kär i
David!»
»O nej,» svarade Gerda allvarligt, men utan
minsta harm, »det vilja de ej säga och du tror
det i grunden icke sjelf. Nej, Sigurd, dig har
jag älskat, och skall aldrig älska någon, såsom
jag älskat dig. Och om det kan lindra den
bittra känsla du erfar, så vet att jag ej sliter
detta band utan att sjelf’bittert lida, att jag äfven
i denna stund älskar dig öfver någon annan man!
Och ändå, ändå... ändå Sigurd, måste vi skil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
