Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrån, och räckte hvarandra sina armar deröfver,
och fyllde det med blommor. Det syntes dock
åter och åter, och Engels ungdomliga glädje af*
tog allt mer. Sen en tid hade hon stunder af
verklig melankoli. Då sökte hon ensligheten,
helst ute i det fria, der hon säkrast kunde vara
ostörd. Ekarne låg ett godt stycke ifrån
mälarstranden inåt landet, i en vildt romantisk nejd.
Nära vid huset vidtog en skön, vidsträckt park.
En sjö, Djupa-sjön kallad, låg här innefattad af
höga, mest lodräta klippväggar, här och der af*
brutne af lummiga trädgrupper, och
dalöppningar. Här i klippväggen långs med sjön, hade
Uno anlagt en gångstig, som på beqväma
trappsteg förde öfver bergen och till grottor, och sa-
• lar i dessa, som natur och konst hade förenat
sig om att bilda. Här var ett ställe, der en. rönn
och en björk, utsådda af fåglar, hade växt upp
nr sprickor i stenväggen, och lutat sig mot
hvarandra så att de bildade en port; och här
brukade Engel sitta och se utåt sjön, i hvars
mystiska (som det sades bottenlösa) djup hon älskade
att sänka sina blickar. Här hade Uno låtit
uthugga en bänk, och han kallade stället: ”Engels*
hvila”.
En dag satt Engel här. Det var en dag i
första begynnelsen af våren. Det stod ett töcken
i luften, som till hälften dolde alla föremål; men
luften var mild, mjuk, och full af detta outsäg*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
