Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men flammande ögä. Den blicken hade han sett
förr en gfing.
Ett spjut var i hennes hand, det 6ände hSa
ut; det hven genom luften. Var det hennes
ljungande blick, var det spjutet som trängde genom
hans hjerta? nog: han kände sig träffad. En
isande köld förlamade hans lemmar, lade sig som
en blytyngd på hans bröst. Han, dignade ned.
»Jag skall dö!» tänkte han, och vände mot
döden en fast och trotsande panna, ”ty så skall
man förtaga dödens bitterhet”. Då hörde han
åter luften brusa, och hon stod der helt nära
honom, den som han förr hade sett, hon stod der,
skön och fruktansvärd, och lutade sig ned öfver
honom och — kysste honom. Den kyssen bort*
tog hans anda. Och dock lefde han —
underbart 1 — lefde genom mystisk gemenskap med
henne, hvars kalla flägt hade isat hans blod, och
som nu tog honom i sina armar som ett barn,
och höll honom sluten till sitt bröst. Han kände
sig buren med henne af den vingade hästen, på
luftiga vägar, han kände en friare luft
kring-brusa sig, han tyckte sig höra det glada gnyet
från "de höga salarne”, Odins salar, der lifvet
är en evig kämpalek, och kämpaleken en daglig
seger.
Och genom slöjan af de slutna ögonlocken,
tyckte han sig se och känna hennes blick, som
med magisk kraft beherrskade honom. Då kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
