Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel och Anna, eller Correspondence emellan tvenne våningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Axel ocii
en början af min möjliga botöfning, ville
af-stå från att se Anna på en månads tid. Så
godt vore det att genast begrafva mig! Anna,
du ar mitt lif, mitt allt. Trappist-lifvets
sträng-iieter äro intet, alla fysiska plågor, lekverk,
. . men att ej fa se dig ... se der martyr,
se det ar död!
Axel till Anna;
Jag ville med mina andetag kunna suga upp
tiden, och dermed skynda den stund, då jag
äter får se dig, och ändå njuter jag, droppa
för droppa, denna tid, hvars alla minuter föra
i till dig mera lifskraft, mera styrka. Frukta
ej min närvaro, min söta Anna, jag skall vara
stilla, lugn, orörlig, som din pendyle, endast
jag nära dig får räkna dess timmar. Jag vill
se hvad man ger dig, huru man vårdar dig.
,Tag icke in någon medicin: det tjenar till
intet, då man är på bättrings vägen, blott att
skämma tänderne och att lära grimacer.
Förtär intet annat än det, som är dig angenämt>
hvad man ock må säga dig!
Axel till Anna.
Vänta, och vänta, och evigt vänta! Goda
menniskor, som så lugnt och odrägligt manen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
