Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - I. Tillfällig kontakt med teologien under den förteologiska perioden - 3. Herderstudium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
ningen blev emellertid den närmare kontakten med Herders
tänkande. Under åren 1817—1819 återvände han vid
upprepade tillfällen till dennes historiefilosofiska skrift Ideen zur
Philosophie der Geschichte der Menschheit.27 Herder är
upplysningsfilosof men tillika vägrödjare för romantiken. Schelling
betraktar honom och Goethe som »die Verkünder einer neuen
Zeit».28 Romantikens Sturm und Dräng sjuder i hans innersta
och i hans produktion. Han upplever människan, han lever
sig in i historien — och han hör den sjunga av liv och poesi.
Sjuttonhundratalsfilosofiens upplysningsideal förvandlas i
Herders hjärta och huvud till ett humanistiskt bildningsideal. Hans
huvudord är humaniteten, och hans humanitetsidé är religiöst
orienterad: för religion och humanitet är människan skapad.
»Ich wünschte, dass ich in das Wort Humanität allés fassen
könnte, was ich bisher über des Menschen edlen Bildung zur
Vernunft und Freiheit, zu feineren Sinnen und Trieben, zur
Erfüllung und Beherrschung der Erde gesagt habe; denn der
Mensch hat kein edleres Wort für seine Bestimmung, als er
selbst ist, in dem das Bild des Schöpfers unserer Erde, wie es
hier sichtbar werden konnte, abgedruckt lebt.»29 I religionen
når humaniteten sin toppunkt. »Religion ist also, auch schön
als Verstandesübung betrachtet, die höchste Humanität, die
erhabenste Blühte der menschlichen Seele. Aber sie ist mehr
als dies: eine Uebung des menschlichen Herzens und die reinste
Richtung seiner Fähigkeiten und Kräfte . . . Und so sieht man
auch, warum in allen Religionen der Erde mehr oder minder
27 Se Silow, a. a. Det 123:dje bandet av Deutsche Pros. Schriften,
som innehåller Herders Ideen, hemlånades från biblioteket 29/ä o. V» 1817,
%o 1818 o. 8/s 1819. Redan 23/n 1805 lånade Tegnér hem l:a delen av
Ideen från biblioteket. — Carl Santesson har uppvisat herderska
tankebanor i Tegnérs dikt »Kulturen» av 1805 men är oviss, huruvida han då
kände till Herders Ideen. Santesson, Tegnérs reflexionsdiktning, s. 93 ff.
Jfr Nilsson, Tegnérs fil. och est. studier, s. 123, Böök, Det romantiska
genombrottet hos Tegnér, s. 41.
28 Fries, Studier i Herders religionsfilosofi, s. XVIII.
29 Herders Werke in sechs Büchern, s. 84 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
