Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 2. Religionsidealet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
inför den gudomliga allmakten. Redan det lugna betraktandet
av naturens skådespel väcker den till liv, men den förstärkes,
när vi inför en övermäktig naturkraft liksom omedelbart
skåda den Allsmäktiges hand över oss. Allt stort och viktigt i
naturen och historien, som genom det oerhörda, övermäktiga
och oväntade i sitt framträdande överträffar mänsklig fattning,
beräkning och förväntan, förmår oss att tillbedja den
gudomliga allmakten. Skulle intet sådant möta oss utan livets ström
beständigt flyta lugnt inom sina stränder, så skall dödstanken
uppväcka oss därtill.28
Så blir genom den religiösa känslan världen och vårt eget
inre till ett Guds tempel. Naturens och historiens hieroglyfer
utveckla sig för den fromme betraktarens blick till levande
och klara bilder av den Evige. Liksom i Gamla Testamentet
den av lejon, oxe, örn och människa sammansatte keruben
betecknade det gudomliga majestätets närvaro, så blir för oss
hela naturen men företrädesvis människan och hennes historia
till symboler och vittnesbörd om Gud och hans skapande och
livande Ande.29 Denna religiösa världsåskådning finner de
Wette karakteristisk för sitt eget tidevarv. Iian påpekar, att
forskningen nått fram till en omfattande översikt av naturen
och historien. Den oändligt vidgade världsbilden, naturens och
historiens väldiga epos, medverkar till att återuppväcka det
religiösa betraktelsesättet. Till två män står tidevarvet i
tacksamhetsskuld: Herder och Schleiermacher. Det är Herders
förtjänst, säger han, att ha väckt sinnena för detta nya
betraktelsesätt: med genial mottaglighet för allt stort och skönt
i alla tider och hos alla folk, med lika kärlek till hebreernas
och grekernas, nordens och söderns diktande ande, till
naturskönheten i den enkla folkpoesin och den klassiska konstens
höga ideal, med den sanna humanitet, för vilken intet
mänskligt är främmande, gjorde han mänsklighetens bildningshistoria
28 Rel. u. Theol., s. 65 ff.
29 a. a. s. 67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
