Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - III. Spår av de Wette i Tegnérs tidigare produktion - 1. Nattvardsbarnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
»Redan klockorna gått och den vimlande skaran var samlad
fjärran från dalar och berg, att förnimma det heliga ordet.
Hör! då brusa med ens de mäktiga toner från orgeln,
sväva som röster från Gud, som osynliga andar i valvet.
Liksom Elias i skyn, dä han kastade manteln ifrån sig,
alltså kastade sinnet sin jordiska dräkt, och med en röst
föll församlingen in, och sjöng ett evärdeligt kväde
av den höge Wallin, av Davidsharpan i Norden,
stämd till Luthers koral, och sången på väldiga vingar
tog var levande själ oc.h lyfte den stilla mot himlen,
och vart anlete sken som den heliges anlet på Tabor
När vi efterforska eventuella spår av de Wette i
Nattvardsbarnen, är det emellertid åtskilligt annat att beakta. Först
tänka vi på det originella greppet av skalden att låta den gamle
prästen efter förhöret och under talet till barnen på grund
av en plötslig ingivelse arrangera nattvardsgång omedelbart,
ehuru den var utlyst först till söndagen därpå.
»Nästa söndag, vem vet, kanske jag vilar i graven,
kanske någon av er, en lilja bruten i förtid,
sänker sitt huvud till jord; hvi dröjer jag, stunden är inne!
Hjärtat är varmt, jag vill så, ty i dag gror himmelens säde.
Vad jag begynt fullbordar jag nu: för vad felat är däri,
svarar jag gamle för Gud och för högvördige fadren.»
Nu är att märka, att när de Wette i sin bok slutfört
framställningen om de kyrkliga högtiderna och därvid sist talat om
pingsten och konfirmationen, fortsätter han i omedelbart
sammanhang därmed att lägga fram sin syn på sakramenten och
uppehåller sig särskilt vid nattvarden, som han i enlighet med
hela sin religiösa grundsyn ger en symbolistisk tolkning.7
Tegnér har kanske fängslats av de Wettes
sakramentsuppfattning och just därför gjort pingstdagen icke blott till en
konfirmations- utan också till en nattvardsdag. När Geijer skrev
och tackade för Nattvardsbarnen, sade han: »Jag hade blott
6 III: 109.
7 a. a. s. 292 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
