Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - III. Spår av de Wette i Tegnérs tidigare produktion - 1. Nattvardsbarnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
önskat att du slagit ihjäl den gamle prästen, sedan han läst
välsignelsen, och låtit barnen följa honom till graven, så hade
man ej blott ett didaktiskt utan ock ett poetiskt helt.»8 Det
hade kanske Tegnér också gjort, för den händelse de Wette
efter framställningen av pingsten, konfirmationen och
nattvarden kommit in på jordfästningsakten och givit den en
symbolistisk tolkning!
Det tyngst vägande argumentet, när det gäller att hävda
hypotesen om de Wette-influensen i Nattvardsbarnen, är
försoningstanken, sådan den med många gripande bibliska
vändningar utvecklas i den gamle prästens konfirmations- och
skriftetal. Men eftersom detta motiv i dikten kräver en
omfattande specialundersökning, spara vi det till längre fram
och uppmärksamma i stället kongruensen mellan de Wettes
och Tegnérs nattvardsuppfattning. »Die Sacramente müssen
auch in idealsyirtbolischer Bedeutung aufgefasst und
dar-gestellt werden», skriver de Wette i de principiella
inledningsorden. »Der Unterschied des Sacraments vom gewöhnlichen
Symbol besteht nur darin, dass ersteres göttlicher Einsetzung,
unwandelbaren Bestandes und darum Gegenstand heiliger
Scheu und Ehrfurcht ist, und dass aus diesen Gründen in der
Betrachtung desselben der Glaube über den reflectierenden
Verstand das Uebergewicht hat, und deswegen Bild und Sache
nicht so klar und scharf geschieden werden kann, wie es wohl
bei anderen Symbolen der Fall ist.»9 I överensstämmelse med
sitt symbolistiska betraktelsesätt skiljer alltså de Wette i sin
sakramentsuppfattning mellan bild och sak. Det må vara nog
att härmed jämföra Tegnérs framställning i prästens skriftetal:
»Tecknet är dött om ej saken har liv. Det eviga ljuset
är för de blinda ej till, men det föds av det seende ögat.
Icke i bröd och ej heller i vin, i det renade hjärtat
ligger förlåtelse gömd: uppsåtet till bättring allena
8 Ur Esaias Tegnérs papper, s. 161.
9 Rel. u. Theol., s. 292.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
