Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - IV. Den religionsfilosofiska ståndpunkten 1820 - 2. Tegnér och Kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
aprioriskt giltiga. De för andelivet kännetecknande frågorna
om det sanna, goda och sköna fingo genom hans kriticism
sin solida granitgrund. Dessa livsfrågors aprioriska giltighet
innebar, att de andelivsformer, som hade till uppgift att
besvara dem, vetenskap, moral och konst, tillerkändes inbördes
autonomi: den ena livsformen såväl som den andra hade sin
egenart och sitt egenvärde.17
Nu säger Tegnér alltså, att det som i synnerhet fäste honom
vid den kantska kriticismen var dess ursprungligen skeptiska
natur och dess resultat, som stannar vid ett obekant och
outgrundligt. Vi kunna alltså på hans eget ord konstatera, att han
på ett tidigt stadium i sin andliga utveckling fängslades av
Kants filosofi. När det gäller att efterforska den ort i
andelivet, dit han hänvisar religionen, är det nu angeläget att vinna
klarhet på denna punkt: har Tegnér senterat och accepterat den
kritiska linjen hos sin filosofiske mästare, där denne på den
transcendentala deduktionens väg uppvisar andelivsformernas
aprioriska giltighet och därmed utfärdar
självständighetsförklaring för vetenskap, moral och konst?
Att Kants kriticism i här antydd mening på ett avgörande
sätt bestämt Tegnérs inställning kan uppvisas i fråga om hans
estetiska åskådning. Till promotionen 1820 hade han att i
egenskap av promotor utgiva magisterprogrammet. Till detta
bifogade han en betydelsefull skrift: De Platone artem poeticam
improbante. I denna avhandling kan man konstatera, att han
kritiserar Platon utifrån Kant. Platonismen, som både direkt
genom studium av dialogerna och indirekt via den tyska
idealismen ingått som en dominant i Tegnérs världs- och
livsåskådning, har icke anammats kritiklöst. Mot Platons
underskattning av poesin har han såsom poeten par preferance
reagerat intensivt. »En gammal tvist, säger Sokrates hos Plato,
skiljer filosofer och poeter; och beviset härför lämna Platos
egna skrifter alltigenom. Ty i de äldsta tider voro i Grekland
17 Med utgångspunkt i en sådan Kanttolkning är det möjligt att förstå
Tegnér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
