Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - VI. Vidgad kontakt med samtidens teologi - 1. Tegnér och Schleiermacher - b. Negativ inställning till Schleiermacher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
hans Glaubenslehre angår, så känner du ur Quartalskriften
de ledande idéerna däri. Boken är mycket hårdläst och mörk,
och ehuru jag längre tid sysselsatt mig därmed, är dock ännu
mycket däri dunkelt för mig, och vad jag förstår
tillfredsställer mig föga. Men Schleiermachers personlighet är högst
älskvärd och intressant, och ehuru över 60 år bibehåller han
dock ännu all ungdomens livlighet.»11 Han hörde Marheineke,
Neander och Schleiermacher föreläsa — berlinfakultetens på
den tiden ledande män — och som föreläsare fann han den
sistnämndes gåva förträfflig. Det är sannolikt, att den
personliga kontakten med Schleiermacher så småningom gjorde
honom en aning gynnsammare stämd mot hans teologi.
»Sedan Schleiermacher är död», skrev han året därpå till
Reuterdahl, »tror jag knappast att det, med undantag av
Steffens, som dessutom ej är tysk, finnes en enda litterär
individualitet i Tyskland, som lönar mödan att känna.»12
Omdömena utfalla dock något olika. 1 brev till Wingård den
19 mars 1835 heter det: »Den så mycket beprisade
Schleiermacher har aldrig intresserat mig som författare, ehuru han
som människa var en bland de älskvärdaste jag nånsin lärt
känna. Men jag har intet sinne för hans hårfina
skarpsinnighet eller hans beundrade dialektik, ett anatomiskt preparat
av Platos muskelbyggnad, men utan något tecken till den
store grekens yppiga, blomstrande, levnadsfriska lemmar.»13
Med den ridderlighet i sitt väsen, som var så karakteristisk
för Tegnér, fann han sig dock föranlåten att taga
Schleiermacher i försvar mot Wingård med anledning av dennes
omilda omdöme i talet vid prästmötet i Göteborg 1836: »Hans
Glaubenslehre, huru man ock må tänka om grunderna därför,
är dock ett theologico-dialektiskt konstverk, som sådant
fulländat och det enda jag känner från senare tider.»14
11 VII: 432.
12 VII: 495.
13 VII: 530.
14 VIII: 433.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
