Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - VI. Vidgad kontakt med samtidens teologi - 1. Tegnér och Schleiermacher - c. Positiv influens av Der christliche Glaube
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
c. Positiv influens av Der christliche Glaube.
Den kritiska inställningen till Scheleirmachers troslära
utesluter dock icke en viss influens av den. I själva verket
har som vi nämnde Schleiermacher vid sidan av de Wette
medverkat till den religionsfilosofiska
ståndpunktsförskjutning, som vi kunde konstatera i prästvigningstalet från 1837.
Det är sålunda uppenbart, att det är i Der christliche Glaube
Tegnér funnit sin speciella religionskategori — fromheten.
»Die Frömmigkeit» är Schleiermachers huvudbeteckning för
religionen. Nygren har i sin schleiermacherstudie
Dogmatikens vetenskapliga grundläggning gjort gällande, att
Schleiermacher i inledningsparagraferna till trosläran fullföljt Kants
kriticism på religionens område, verkställt en transcendental
deduktion av religionen och därmed uppvisat dess aprioriska
giltighet, dess nödvändighet, självständighet och egenart. Det
kan icke läggas Tegnér till last, att han i Schleiermachers
dunkla och svårtillgängliga utredning icke lagt märke till den
transcendentala deduktionen.15 Men det är påtagligt, att han
tillvaratager dess resultat: att religionen är en självständig och
egenartad provins i andelivet. Det är i full överensstämmelse
med Schleiermacher, när han gör gällande, att fromheten icke
blott är besläktad med utan också skild från mänsklighetens
ädlaste känslor. En reminiscens av Schleiermacher ser man
också i detta yttrande i prästvigningstalet: tro är ingenting
annat än fromhet, det vill säga, att du upptager gudomen i
15 En viss förståelse för giltighetsfrågan som religionsfilosofiens
kardinalfråga och för religionsfilosofiens möjlighet att genom den frågans
lösning lägga en vetenskaplig grund för teologien kan dock konstateras
hos Tegnér. Vid prästmötet 1836 yttrade han: »Vad meningar man också
i teologien hyllar, så måste man vara betänkt på deras rättfärdigande.
Ingen teologisk huvudåsikt kan göra anspråk på giltighet, om den ej
kan redovisa för sig själv och sin art. Denna redovisning är filosofi och
på en sådan vilar allt systematiskt teologiserande, eller med andra ord
all teologi måste börja med religionsfilosofi.» VIII: 90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
