Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - VI. Vidgad kontakt med samtidens teologi - 1. Tegnér och Schleiermacher - c. Positiv influens av Der christliche Glaube
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
väljer bland några av de mångfaldiga religionssekterna och
bekänner sig till en viss kyrka; ty himmelriket, som hos oss
är ett arvrike, vartill man födes, är där ett valrike.»
Tegnér anknyter som sagt till Schleiermachers
religionsbegrepp i Der christliche Glaube, när han i domkapitlets
namn inlägger sin gensaga mot reformprogrammet. »Hela
detta resonemang grundar sig på ett fullkomligt
misskännande av religionens natur och väsende. Det är väl sant, att
religionen är det högsta i mänskligheten, men därav följer
ingalunda, att den skall uppskjutas till sist eller förutsätter
för att kunna fattas en mängd kunskaper och begrepp, som
förut böra inhämtas. Vetandet är dock blott den ena faktorn
i religionen. Den andra och väsentligare är känslan. Denna
utvecklas lättast hos barnet. Det fattar lätt den himmelske
faderns makt och väldighet under symbolen av den jordiskes;
ty känslan av beroende, som ligger på bottnen av all religion,
är naturlig och medfödd hos det hjälplösa barnet. Likaså
symboliserar det sig hans kärleksfulla godhet och förlåtelse
under bilden av moderns ömma omvårdnad och
överseende-Man kan utan överdrift säga, att av alla människans åldrar
barndomen är den religiösaste. Lärer barnet icke att bedja
på moderns knä, så är fara värt, att det vid mognare år aldrig
lär det utan såsom en död utanläxa. Det är så långt ifrån
att religionssinnet behöver för sin utbildning avbida en mängd
andra kunskaper, att ett sådant förhållande snarare
motarbetar och försvårar religionsundervisningen, nämligen dess
egentligen livgivande del. Religion är barnets sköna
vetenskap, som ingalunda behöver någon propedeutik av
naturkunnighet eller geometri eller grundlagar eller statslära, icke
en gång av linearteckning; den trives till och med ofta bäst
all denna grannlåt förutan.»19
Som vi hörde säger Tegnér uttryckligen, att han en längre
tid sysselsatt sig med Der christliche Glaube. Det är sannolikt,
19 VIII: 348 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
