Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - VI. Vidgad kontakt med samtidens teologi - 1. Tegnér och Schleiermacher - c. Positiv influens av Der christliche Glaube
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
att han efter hemkomsten från sin tyska resa och det
personliga sammanträffandet med Schleiermacher, av vars vinnande
personlighet och högtstående föreläsningskonst han hade det
allra bästa intryck, fann sig föranlåten att återtaga studiet av
hans dogmatiska huvudarbete. I den omtalade
handskriftsamlingen i Lund finns som vi nämnde instucket i
excerpt-och kompendiesamlingen ett av biskopen själv verkställt
sammandrag av de elva första paragraferna i Der christliche
Glaube.20 I likhet med huvudparten av detta opublicerade
material är det av stil och papper att döma att hänföra till
åren 1832—1833. Sannolikt är det nedskrivet strax efter
hemkomsten från Tyskland. Från denna tidpunkt härleder sig
alltså de schleiermacherska influenser, som vi nyss
konstaterat och som vid sidan av inflytandet från de Wette bidrogo
till den religionsfilosofiska ståndpunktsförskjutningen. Det
kan ju vara överflödigt att anföra sammandraget i dess helhet
men av ett visst intresse att citera det första partiet.
»Fromheten (religion) kan icke vara ett vetande, ty då
skulle dess innehåll ej kunna vara annat än troslärorna, varav
skulle följa, att den som bäst kände dogmatiken även vore
den bäste kristen. Ser man åter i vetandet icke på dess
innehåll utan på graden av övertygelse och kallar denna för
fromhet, så kan en sådan övertygelse själv icke åter vara ett
vetande; följaktligen kan fromheten ej vara ett vetande. Den
är ej heller någon handling, ity det gives ingen yttre
handling, som nödvändigt måste betraktas som from, emedan i
handling allt ankommer på det inre motivet; men vad som
gör handlingens motiv fromt kan icke själv vara en
handling utan endast ett tillstånd, en inre bestämning i själen. Är
fromheten således varken vetande eller handling, så återstår
ej annat än att söka dess ställe i känslan. Känsla är ett på
något sätt bestämt självmedvetande, som väl kan framkalla
ett vetande eller en handling, men tanke och vilja kunna även
20 Tegnérs Handskrifter 11, Prosa VIII, bl. 114—116.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
