Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 6. Ståndspunktsförskjutningen - a. Det teologiska studiets andel i uppluckringsprocessen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
6. Ståndpunktsförskjutningen,
a. Det teologiska studiets andel i uppluckringsprocessen.
Torsten Bohlin har konfronterat med varandra Tegnérs
uttalanden i brevet till Brinkman 1827 och vid prästmötet 1836.
Även om själva grundståndpunkten icke behöver vara en
annan, säger han, så är i varje fall accenten mycket olika.
»Frågan om förhållandet mellan förnuftet och uppenbarelsen
var för Tegnér en personlig fråga, som han vid olika
tidpunkter icke besvarat på alldeles samma sätt, men en fråga, som
aldrig upphörde att sysselsätta honom, därför att i denna
mötas hans egen tankes och hans eget hjärtas innersta behov.
Olikheten i svaren betingas egentligen av huruvida det är det
rent teoretiska behovet, förnuftsbehovet, eller det
praktiskt-religiösa behovet, som för tillfället står i förgrunden av hans
intresse.»86
Att grundståndpunkten är densamma 1836 som tidigare är
ofrånkomligt. »Jag vördar förnuftet, ty det är också en Guds
uppenbarelse», säger han. Tegnér ger därmed till känna, att
han principiellt fasthåller sin grundsyn. »Den behöver därför
ej vara den högsta och enda», tillägger han emellertid.
Därmed röjer han en tyngdpunktsförskjutning i sin åskådning.
Men när det gäller att förklara denna accentförändring eller
tyngdpunktsförskjutning, räcker det icke med att hänvisa till,
att de olika svaren på frågan om förhållandet mellan ratio
och revelatio bero på, huruvida det teoretiska eller det
prak-tiskt-religiösa intresset för tillfället dominerar. Den betingas i
stället av den fortsatta revision av sin åskådning, till vilken
Tegnér föranledes av sitt ihållande teologiska studium.
»Teoretiskt är han tydligen påverkad av den spekulativa filosofin
och teologin i Hegels anda,» skriver Bohlin, »vars mål enligt
Hegels program är den fulla försoningen mellan tro och
86 Bohlin, Om förnuft och uppenbarelse hos Tegnér, Vår Lösen 1925,
s. 125.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
