Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 2. Influens av de Wettes korsteologi - b. Försoningsmotivet i Nattvardsbarnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
motivet i julmotivet och motivera krubban med korset. 3. Det
förinnerligade gudsumgänge, som blev en följd av
korsupplevelsen, gjorde det för honom möjligt att i maj månad 1820
predika så centralt kristligt om bönen, som han då gjorde,
varför man kan betrakta bönsöndagspredikan som ett stilla
preludium till Nattvardsbarnens av bön och tillbedjan mättade
andaktsstämning. 4. Tegnérs genom korsupplevelsen och det
förinnerligade bönelivet skärpta sensorium för det gudomliga
kravets omutlighet förklarar, att han i sin midsommarpredikan
kunde så kraftigt uppfordra till hel avgörelse och
oförbehållsam överlåtelse: »En halv gåva vill du giva åt det helas Gud . . .
Men Israels domare mutas icke . . . Du måste giva honom allt
eller intet.» 5. Den nyvunna religiösa klarheten och kraften,
som hade sitt centrum i korset, avslöjar sig som det innersta
och avgörande motivet till att Tegnér diktade Nattvardsbarnen:
han ville med denna dikt på det sätt som för en skald är
naturligt avlägga en trosbekännelse. 6. Den nya religiösa
erfarenheten tillika med den möjlighet, som de Wettes
transponeringsmetod erbjöd, att uppdaga och särskilja försoningen som
faktum och försoningen som teori, förklarar det
anmärkningsvärda förhållandet, att Tegnér hösten 1820 begynte förbereda
slutromansen i Fritiofs saga, Försoningen, ehuru det mesta av
diktcykeln ännu var oskrivet. 7. Korsupplevelsens och den nya
korsteologins starka grepp om hans hjärta visar sig också
därigenom, att han också juldagen 1820 fann sig föranlåten
att än en gång predika om försoningen på Jesu födelses dag
och motivera Betlehem med Golgata. 8. Vad som hände hösten
1819 och gjorde det följande året till det kanske
betydelsefullaste i Tegnérs liv, förklarar varför han både ville och
kunde bli biskop: han anammade biskopskorset, därför att
Kristi kors planterats i hans hjärta och stod i medelpunkten
av hans tänkande.
När vi i annat sammanhang sökte klargöra Tegnérs
religionsfilosofiska ståndpunkt det betydelsefulla året 1820, hade
vi tillfälle konstatera, att han vid denna tidpunkt principiellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
