Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 4. Försoningsidén och religionssynkretismen - c. Syntesteologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
naliseringstendensen. I det tidigare anförda skatelövstalet av
1825 kan man tydligt skönja, hur den nya, vidgade
världsbilden hjälper honom att se och tolka Guds majestas: »Det stora
som det lilla, det höga som det låga omfattar han med samma
omvårdnad; ty för honom är intet stort eller ringa, intet är
högt eller lågt för den allra högste. Därför skriver han
stjärnorna sin ban, men han kläder tillika marken med liljor, han
skickar ut sina stormväder och jagar världshavet över sina
bräddar; men tillika krusar han källan med ett sakta väder,
och vaggar blommorna och svalkar den trötte
vandringsmannen». Denne Gud, vars majestät framträder mot bakgrunden
av det oändligt stora universum och uppenbarar sig i omsorgen
om det allra minsta, är för Tegnér den underfulle och
tillbedjansvärde. Man kan, om man så vill, säga, att han här
traderar något av det största och bästa i upplysningstidevarvets
fromhet och teologi. Ty var denna också i stor utsträckning
rationaliserande, så hade den dock så att säga en motvikt i
sinnet för Guds majestät, sådant detta framträdde mot
bakgrunden av den utvidgade världsbilden och det oändliga
universum.10 För Tegnérs vidkommande kunde man tillägga,
att majestätstanken balanserade de deistiska tendenserna och
hjälpte honom att trots allt hålla fast vid den Gud, som har
omsorg om det minsta som det största.
Skärskåda vi så Tegnérs kristusuppfattning, så märka vi,
huru Herder och de Wette hjälpt honom till en tillfredsställande
lösning av det kristologiska problemet. Till en början förefaller
det som om detta problem icke var aktuellt för honom utan
att han nöjt sig med att låta sig influeras av evangeliernas
Jesus-bild. När han fått höra, att Reuterdahl tänkte giva ut
en framställning av Pauli teologi, skrev han 1820 till Hagberg,
att det skulle fägna honom, om något sammanhang kunde letas
ut ur ett sådant kaos som Pauli epistlar och tillägger: »Jag
har åtminstone aldrig kunnat finna det utan beskedligt hållit
10 Jfr Aulén, a. a. s. 296.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
