Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 11 febr. 1928 - En kritisk granskning av skivrasbrytningsmetoden, av bergsingenjör Per Egon Gummeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 febr. 1928
BERGSVETENSKAP
13
flera rullschackt per kvm malmarea. om man ej vill få
rent för långa transportvägar.
Även rent generellt torde man kunna säga, att
metoden drar med sig dyrbara och vittomfattande indirekta
tillredningskostnader i synnerhet då, som merendels är
fallet numera, alla rullschakt, stegschakt och orter på
huvudnivåer förläggas till sidostenen och således äro
improduktiva.
2. Den låga malmprocenten i uppfordringen.
Att hålla en hög malmprocent i uppfordringen är, vill
jag nästan påstå, den ekonomiskt viktigaste faktorn
inom gruvdriften, ty det gråberg jag bryter, lastar och
uppfordrar tillsammans med malmen kostar lika mycket
eller mera än denna.
Det torde ligga nära till hands att förmoda, att
skiv-rasmetoden skall lämna ovanligt låg malmprocent
jämfört med andra metoder och så är även fallet.
i fig. 3 har jag på basis av samma statistik, som jag
förut åberopat, framställt variationen i malmprocent i
med skivrasbrytning erhållet berg och i med andra
underjordsmetoder erhållet berg under åren 1905—1925.
Den streckade linjen betecknar den årliga variationen
och den heldragna betecknar den därur framdeducerade
medelvariationen. i genomsnitt finna vi, att
skivrasme-toden under dessa år givit ca. 13 % lägre malmprocent
i det uppfordrade berget än samtliga andra metoder
till-sammantagna, dvs. varit klart underlägsen i detta
avseende. (Den starka stegringen i malmprocent vid
samtliga metoder omkring åren 1910—11 torde få tillskrivas
införandet av modern maskinskrädning vid fältena.
i fig. 4 och 5 är framställt variationen i malmprocent
vid ett par gruvor nr 1 och nr 2, vid vilka man
övergått till skivbrytning. Vid den förra från dag- och
pall-fcrytning till magasin och omkring år 1912 till ren
skivrasbrytning, vilket hade till följd en kraftig nedgång i
malmprocent.
Vid gruva nr 2 har metoden sedan 1910 använts
jämsides med magasinsmetoden. Kurva a betecknar
proportionen mellan berg från de båda metoderna och
uttages sålunda nu ca. 95 % av berget med skivbrytning.
Även här har metoden lett till en fortgående sänkning av
malmprocenten.
%
’905 7 9 II 13 15 17 19 21 23 1925
Fig. 3. Variation i malniprocent inom mellersta Sveriges
underjords-gruvor. –– årlig variation, – medelvariation.
DM-och |g I I
O _i_____I_I_I__I__I_l__j
I9D7 S II 13 15 17 10 21 23 25 192 7
Fig. 4. Variation i malm- och mullprocent vid gruva nr 1,
skivbrytning. ––årsvariation, - medelkurva.
Detta gråberg utgöres av s. k. mellanberg, varmed
förstås regelbundna, vanligen längsgående
gråbergsinlagringar, som uppdela malmen i 3 eller flera skilda lager.
Trappgångar — tvär- eller längsgående likaledes
gång-formade gråberg. Som en tredje art tillkommer peg-
ICO
90
BO
70
60
50
40
30
20
C
1910 12 14 Its IB 20 22 24 1926
Fig. 5. Variation i malm- och mullprocent vid gruva nr 2.
––årsvariation, - medelkurva.
Man kan sålunda med fog påstå, att metoden med
hänsyn till fordran på hög malmprocent ej är
tillfredsställande.
Det från fyndigheten kommande gråberget, som
verkar utspädande på malmen, är dels sådant, som
medtages direkt vid utstrossningen av bottenstross och tak,
samt dels sådant, som medföljer från ovanliggande ras.
Det förra av dessa — gråberget som är inlagrat i
malmen — har man möjlighet att i viss mån behärska.
matiter, vilka kunna vara dels regelbundna,
gångfor-made, men också ofta uppträda som oregelbundna och
oväntade körtlar och sliror.
Vad de regelbundna gråbergsinlagringarna beträffar,
är det synnerligen lätt att skiva för skiva på förhand
beräkna var de återkomma samt att reglera
tillredningen och malmens utstrossning så, att de kunna
kvarlämnas helt vid bottenstrossens uttagande. Äro
inlagringarna därtill av fast beskaffenhet, såsom mellanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
