Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 10 mars 1928 - En kritisk granskning av skivrasbrytningsmetoden - Föreningsmeddelanden - Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och bergsvetenskap - Notiser - Noteringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
TEKNISK TIDSKRIFT
11 febr. 1928
mot orttaket) och med vida mindre virkesförbrukning, enär
man drager stor fördel av det gamla virket i rasberget.
Vid vanlig skivbrytning är virket bland rasberget till
stor olägenhet. Utdragandet av en stock ur gluggen’ ger
ofta ett par timmars riskabelt arbete.
Där flera skivor uttagits med "top slicing" bildar det
sönderbrutna gamla virket ett så segt täcke eller matta,
att trycket av överliggande rasberg till stor del uppbäres
av den fasta malmen vid ortens ena sida. Det förhåller
sig i viss mån såsom bergtaket, där en kolflöts uttages
med linjebrytning, och liksom man stämplar upp taket
över kolflötsen, icke för att uppbära bergtrycket utan för
att hindra att block nedfalla ur taket, så stämplar man
vid "top slicing" upp virket med mellan detta fastkilade
stenar för att sammanhålla den blandningen, men givetvis
mycket tätare och med överslag mellan de såsom
stämplingar tjänstgörande bockbenen. Man använder klenare
virke än i våra bockorter och bygger bockorten invid den
fasta malmen smalare än den utsprängda bredden. Då
brottet flyttas framåt sänker sig virkestäcket långsamt
mot den utbrutna delen. Att bockben därvid knäckas
faster man sig icke vid, ty de hindra fortfarande delar av
täcket att nedfalla, och annan uppgift hava de icke. För
den, som icke känner till verkliga förhållandet, ser det ut
som om ortdrivaren skulle löpa stor risk att bliva
innestängd, men risken härför lär vara mycket liten, då flera
skivor uttagits. H. C.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap höll den 25 nov. 1927 kl. 19,30 extra
bergsafton å föreningens lokal. Förhandlingarna leddes av
bankdirektör Wiking Johnsson. Inbjudna att närvara voro även
Ingenjörsvetenskapsakademiens ledamöter.
Dr H. Spethmann, Bergbauverein, Essen, höll föredrag
om "Die neuesten Entwicklungen im englischen Bergbau".
Föredr. påpekade, att stenkolsindustrien i såväl England
som Tyskland f. n. genomlider en svår kris, vilken dock
drabbar det engelska samhälet hårdare än det tyska, såsom
framgår redan av det förhållandet, att antalet vid
bergsbruket sysselsatta arbetare i England utgör en betydligt större
andel av befolkningen än i Tyskland.
Orsakerna till krisen äro i båda länderna delvis av
samma art, t. e. oljans ökade betydelse och den dåliga
världskonjunkturen. Engelsmannen är i stort sett ganska
konservativ och har svårare att anpassa sig efter de f. n.
mycket växlande och oroliga förhållandena inom näringslivet,
vilket ökar svårigheten att övervinna krisen. London är ej
längre världens förnämsta finanscentrum, och denna
omständighet återverkar på mångahanda sätt.
Genom Versaillesfördragets bestämmelser avsågs att rikta
ett hårt slag mot den tyska kolindustrien, men resultatet
blev att andra konkurrenter till England växte upp, t. e.
Frankrike, Polen, Belgien och Holland, och även i
utomeuropeiska länder har stenkolsproduktionen ökat, t. e. i
Sydafrika, Indien och Australien. De av Tyskland
levererade reparationskolen minska även Englands avsättning.
Alla dessa omständigheter ha verkat därhän, att
Englands andel i världens stenkolshandel sjunkit ganska
avsevärt, jämfört med förhållandena före kriget.
Föredr. uppehöll sig därefter vid den engelska
kolstrejken år 1926 och dess verkningar, vilka hittills blott delvis
gjort sig märkbara. En mycket viktig omständighet är, att
genom de stora förluster, som industrien under densamma
led, bankerna nu hava fått ett mycket större inflytande än
tidigare. Den av Sir Herbert Samuel ledda kommissionens
rapport vitsordades som ett mycket gott arbete. Den har
dock hittills haft föga verkan, men innehåller många
anvisningar om den framtida utvecklingen.
Det pågår f. n. i England en ännu ej avslutad
amalgamerings- och konsolideringsprocess inom
kolgruveindustrien, syftande till förbättrad ekonomi i tekniskt och
merkantilt avseende. Därjämte ha orörda och dessutom ett
tämligen nyligen upptäckt kolfält, nämligen det i Kent ej långt
från Dover belägna, börjat bearbetas. Utrustningen göres
där i alla avseenden förstklassig, och mycken omsorg
nedlägges på att möjliggöra leverans av stenkol vid kusten till
konkurrensmässigt pris.
England har åtskilliga förutsättningar att kunna
framgångsrikt upptaga konkurrensen på stenkolsmarknaden, t. e.
bättre kolförekomster både vad beträffar flötsernas
tek-tonik och kolens kvalitet samt bättre utfraktsförhållanden
till oceanhamn. Tyskland ligger dock t. v. före i fråga om
driftens rationalisering, och torde enligt föredr :s mening
komma att bibehålla försprånget. I detta hänseende
framhölls, att vikt måste läggas ej blott på förbättrade
mekaniska anordningar utan även på den s. k. kemiska
rationaliseringen, till vilken kunde räknas bl. a. storgasnätet i
Ruhr- och angränsande områden, framställning av olja ur
kol m. m.
De politiska förhållandena i England torde för
stenkolsindustrien vara bättre än de i Tyskland, vilket land
dessutom har att kämpa med svårigheter i samband med
Dawes-planens genomförande.
Föredr. trodde för sin del knappast, att något samgående
mellan tyska och engelska kolintressen kunde väntas inom
en nära framtid.
På fråga av direktör W. Johnsson förklarade sig föredr.
ej kunna lämna några genomsnittssiffror beträffande
produktionskostnaderna för stenkol i Ruhrområdet, då
erforderligt primärmaterial ej föreligger. Han ville f. ö. påpeka,
att det avgörande momentet är priset fob fartyg i
oceanhamn.
Till svar på ett påpekande av direktör B. Almgren att
ett samgående redan kommit till stånd mellan t. e. de tyska
och engelska kemiska industrierna påpekade föredr., att
beträffande stenkolsindustrien en viktig förutsättning härför
saknades, nämligen en gemensam organisation för hela
Storbritanniens stenkolsindustri. Dylika överenskommelser
torde även ligga det engelska psyket emot.
Sammanträdet, som var besökt av omkring 35 personer,
avslutades med sedvanligt samkväm. Förhandlingarna
fördes till större, delen på tyska. H. C.
NOTISER
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av mars och äro
genomsnittliga,
1) Èxporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 5,17
$ 28,55 per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 240—290.
3) Yalstrad, » 0,45 » » » 270—320.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris svenska kr. 170—200.
5) Valsat lancashirejärn, » » s 280.
För rubrikerna 2—5 avser noteringen 1 000 kg fritt banvagn
verket netto per 30 dagar.
Omräknade per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn och
i engelska pund och amerikanska dollars efter kurser om 18,175,
respektive 3,725 kr., utgöra noteringarna för:
2) Billets, enkeloällda, över 0,45 kolhalt ........ £ 14,11.— $ 70,90
£17,7.— $ 84,55
3) Valstråd, över 0,45 kolhalt............................ £ 16,4.— $ 79,10
£19,0.— $ 92.75
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris ........ £10,12.— #51,80
£12,8.— $ 60,oo
5) Valsat lancashirejärn, mjukt, grundpris .... £16,15.— #81,85
Gjuttackjärn :
Engelskt nr 1................................ Sh. 68—0 ) per 1016 kg fob
j, j 3............................... ® 65—0 J verkets docka.
Ferrolegeringar:
Kiseljärn 45/50 % .................... Kr. 265 p 1000 kg basis 45 sk. 5
fbv köp.stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................ £ 13 — 0 — 0 per 1016 kg fob
engelsk hamn.
förpackat ............ » 1 — 0 — 0 extra.
Ferrovolfram 80/85 % kolfri.... s 0— 1 — 3 prlb legering.
Ferrochrom 60/70 % 2/4 % C »33 — 0—0 skala 11/—.
j> ’ 4/6 °/o C »22 — 0 — 0 skala 7/6, allt
per 1016 kg bas
60 fob engelsk
hamn.
» Kolfri legering .... £ 0 — 1 — 2 per lb Cr.
Chrom, metallisk........................ » 0 — 2 — 11 per lb Cr.
Perrovanadin 35/40 %................ » 0 —14 — 0 per lb Va.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>