Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 14 april 1928 - Om brikettering och sintring av slig, masugnsmull etc. i Tyskland, av civilingenjör Sven Lind - Notiser - Noteringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEKNISK TIDSKRIFT
11 febr. 1928
apparater med rak bana och 35 med rund, vilket visar
hur stort förtroende detta sintringsförfarande åtnjuter.
Sintring i Lurgis handsinterapparat.
Såsom en lämplig ersättning för Greenawaltapparaten
i. Tyskland, alltså för mindre produktionskapacitet, torde
Lurgis handsinterapparat få anses. Den består av 4
tipp-bara pannor fastsatta vid en gjutjärnsram, som är
vridbar kring en vertikalaxel. Arbetssättet är följande:
Första pannan påfylles från en silo med ett skyddslager
Fig. 11. Lurgis handsinterapparat.
av finkornigt sintergods och därefter med blandningen
av pulverformig malm och koks. Efter vridning för hand
90° av systemet kommer så första pannan under
tänd-apparaten, där den får stanna tills nästföljande blivit
tömd och åter påfylld. Själva tandningen sker dock på
1 min., varefter gasen avstänges. Efter vridning 4 X 90°
är pannan nr 1 tillbaka i sitt ursprungliga läge, tömmes
och påfylles på nytt.
Apparater äro under byggande med en sugyta av 12 m2
och en kapacitet av 150 ton/24 tim. Minst 4 apparater
äro för närvarande i drift i Tyskland.
Anläggningskostnaden för en apparat med 60—80 tons kapacitet är
35 000 Mk och för en med 100—120 ton/24 tim. 45 000 Mk.
Av det föregående torde framgå, att av de för
närvarande i Tyskland tillämpade metoderna för sintring, de
äldre förfarandena såsom Gröndahl-Ramén,
Heberlein-Huntington ej vidare torde komma ifråga vid
nyanläggningar, att roterugnen fortfarande kan tänkas göra nytta
för agglomerering av masugnsmull, att för större
produktionskapacitet Dwight-Lloydapparaten kommer att hävda
sin ställning och antagligen vidare utvecklas, samt att
för mindre behov Lurgis handsinterapparat kommer att
spela en viss roll. Angående Gieseckeförfarandet torde
det vara för tidigt att yttra sig.
Diskussion.
Bergsingeniör Emil Gustafsson ville i anslutning till
ingenjör Linds föredrag lämna några upplysningar om vissa
vid arbetet med Flodin-Gustafssons process vunna
erfarenheter rörande åtgången av kalk såsom bindemedel vid
brikettillverkning. Genom försök för utrönande av nedre
gränsen för mängden erforderlig kalk såsom bindemedel, varvid
kalken tillsättes i form av kalkmjölk, hade fastställts, att
vid brikettering av enbart malmslig briketter med god
hållfasthet ännu erhöllos vid endast 4 % kalk av sligvikten.
Vid brikettering av slig-träkolsblandning blir åtgången av
kalk naturligtvis större, beroende på träkolets stora volym i
förhållande till sligen. Undre gränsen för god bindning
hade vid dylik blandning med c:a 18-—20 delar träkol på 80
delar av slig befunnits ligga vid 7 % av sligvikten. Själva
torkningen av briketterna sker mycket snabbt, 1 à 2 timmar
är fullt tillräckligt.
Beträffande ingenjör Grönwalls förslag att använda
kol-sligbriketter i martinugn ville tal. påminna om, att redan
Siemens för länge sedan utförde dylika försök, som
emellertid misslyckades. Anledningen till misslyckandet låg
emellertid, såsom talaren erfarit av en ingenjör, som deltog
i dessa försök, ej såsom ing. Grönwall förmodade i att
briketterna föllo sönder utan i själva processens natur.
Likaledes hade i England för många år sedan försök utförts att
reducera briketter i martinugn, men därvid visade det sig,
att bottnen och slänterna växte på av osmält järn, så att
försöken måste avbrytas. Då martinugnen kännetecknas av
dålig värmeekonomi, torde densamma vara mycket
olämplig såsom reduktionsugn. Av denna anledning och då
chargetiden genom användning av dylika briketter måste
avsevärt förlängas, torde de av ing. Grönwall beräknade
smältningskostnaderna komma att visa sig vara avsevärt för låga.
Bergsingenjör Grönwall genmälte härtill, att genom att
bildad koloxid förbrinner i och nära invid briketterna ökas
hettan, så att den värmemängd, som behöver tillföras
utifrån, ej är så stor. Dock erfordras något mera än vid den
normala martinprocessen, men ej allt för mycket. Om blott
en mindre del briketter användas, t. e. 2—4 ton på en 1(0
tons charge, förlänges chargetiden ganska obetydligt, så att
en avsevärd besparing i stålets framställningskostnad
uppstår. Det är riktigt, att briketterna ha benägenhet att fastna
vid ugnsbottnen, men detta kan motverkas.
Bergsingenjör Magnus Tigerschiöld frågade, huruvida
genom analys konstaterats, huru mycket hydratvatten, som
ingår i kolsligbriketterna. Dess förekomst måste nämligen
förorsaka stor värmeförbrukning.
Bergsingenjör Grönwall meddelade som svar på denna
fråga, att dylika analyser ej blivit utförda. Vid tillsats av
6 % järngranull torde det mesta järnet bli hydratiserat.
Vid högre granullhalter synes dock halten av hydratvatten
ej vara nämnvärt större.
NOTISER
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av april och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 5,17
£ 28,55 per engelskt ton om 1 016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 240—290.
3) Valstråd, » 0,45 b b b 270—320.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris svenska kr. 170—200.
5) Valsat lancashirejärn, b b b 280.
För rubrikerna 2—5 avser noteringen 1000 kg fritt banvagn
verket netto per 30 dagar.
Omräknade per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn och
i engelska pund och amerikanska dollars efter kurser om 18,176,
respektive 3,725 kr., utgöra noteringarna för:
2) Billets, enkeloällda, över 0,45 kolhalt ........ £ 14,11.— £70,90
£17,7.— £84,55
3) Valstråd, över 0,45 kolhalt............................ £ 16,4.— £ 79,10
£19,0.— £92.75
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris ........ £10,12.— £51,80
£12,6.— £60,00
5) Valsat lancashirejärn, mjukt, grundpris .... £16,15.— £81,85
Gjuttackjärn:
Engehkt nr 1................................ Sh. 69—0 1 per 1016 kg fob
b b 3............................... b 66—0 j verkets docka.
Ferrolegeringar:
Kiseljärn 45/50 % .................... Kr. 265 p 1000 kg basis 45 sk. 5
fbv köp.stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................ £ 13 — 5 — 0 per 1016 kg fob
engelsk hamn.
förpackat ............ b 1 — 0 — 0 extra.
Ferrovolfranv 80/85 % kolfri .... b 0 — 1 — 3 prlblegering.
Ferrochrom 60/70 °/o 2/4 % C b 32 — 10 — 0 skala 11/-.
b 4/6 % C b 21 — 10 — 0 skala 7/6, allt
per 1016 kg bas
60 fob engelsk
hamn.
b Kolfri legering .... £ 0 — 1 — 2 per lb Cr.
Chrom, metallisk........................ b 0 — 2 — 10 per lb Cr.
Ferrovanadin 35/40 %................ b 0 —14 — 0 per lb Va.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
