Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 10 nov. 1928 - Ett bidrag till Chanceprocessens teori, av förste byråingenjör Harald Carlborg - En ny kulkvarnskonstruktion - Litteratur - Impurities in Metals, Their Influence on structure and Properties, av Otto Forsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
14 jan. 1928
BER GSVETENSKAP
87
gång, såväl att avlägsna de minsta rågodspartiklarna1,
som ligga under gränsdiametern, som att behandla vissa
grova kornklasser var för sig. Detta senare beror på
att smärre avfallskorn ha en benägenhet att mekaniskt
nedsläpas av grövre kolkorn. I viss mån kan detta
undvikas genom att inleda de olika klasserna var för sig
i samma spets.
Detta står i god överensstämmelse med den ovan
framställda teorien. Att kvartssand användes i
suspen-sionen är i enlighet därmed också lämpligt, enär det är
det specifikt lättaste mediet, med vilket erforderlig
volymvikt hos suspensionen kan erhållas. Dessutom har
ju kvartssanden den fördelen att vara billig, lätt att
anskaffa och motståndskraftig mot nötning.
Vad beträffar metodens användning under svenska
förhållanden, så torde anrikning av omagnetisk
järnmalm, blodsten, vara det tillämpningsområde, som
närmast är värt att tagas i betraktande. Av vad förut
anförts torde vara klart, att med magnetitsuspension en
separation bör vara genomförbar, åtminstone när
malmens gångart utgöres av kvarts eller med denna i fråga
om specifik vikt jämförbara mineral. Emellertid har det
samtidigt också blivit klargjort, att metoden bör lämna
bästa resultatet vid jämförelsevis stora kornstorlekar.
Utsikterna att kunna ersätta skakbordsanrikningen äro
därför antagligen tämligen små eller inga, men däremot
är det tänkbart, att sättmaskinsarbetet och den i
samband därmed erforderliga klasseringen i ett flertal
klasser kunna undvikas. Åtminstone för stenkol uppgives,
att Chanceprocessen ställer sig billigare än
sättmaskins-anrikning. Vidare torde sådana kornstorlekar kunna
behandlas, som äro större än de för sättmaskinerna
lämpliga, och sålunda handvaskningen eller handplockningen
bortelimineras. Metodens möjligheter torde i alla
händelser kunna vara värda närmare experimentellt
studium, när fråga uppstår om anrikning av en
blodstens-malm, där krossningen åtminstone delvis ej behöver
drivas för långt. En svårighet, som utan tvivel kommer att
därvid göra sig gällande, är att hålla en suspension av
jämförelsevis specifikt tunga mineralkorn och med hög
volymvikt vid jämn konsistens. Möjligen kan man taga
i betraktande användande av en billig, relativt tung
saltlösning såsom suspensionens vätskefas för höjande av
specifika vikten. Dylika lösningar hava åtminstone
försöksvis kommit till användning för stenkolsanrikning.
Ett annat tillämpningsområde kan tänkas för
koppar-och särskilt svavelmalmer. Svavelkis har ungefär samma
specifika vikt som magnetit och detbördärförvaramöjligt
att anrika de grövre kornklasserna av en svavelkismalm i
en suspension av svavelkisslig av lämplig kornstorlek.
Sammanfattning.
Efter diskussion av mineralsuspensioners i vatten
allmänna egenskaper och deras förhållande i hydrostatiskt
hänseende har uppställts en arbetshypotes för deras
hydrodynamiska verkan under de vid Chanceprocessen
rådande förhållandena. Det har påvisats, att denna
hypotes lämnar stöd för vissa hittills tillämpade förfaranden
för rågodsets klassering, varjämte några anvisningar om
suspensionens lämpligaste beskaffenhet hava erhållits.
EN NY KULKVARNSKONSTRUKTION.
Ref. av en uppsats i Eng. a. M. J. Vol 126 s. 463.
Vidstående bild visar en ny kvarn benämnd Rib-Cone
kvarnen, enligt uppfinnaren konstruerad med hänsyn till
de fordringar, som kunna uppställas på en kulkvarn. Den
består àv en med hårda stålringar invändigt beklädd
stålcylinder, som är upplagd på fyra rullar samt kvarhållen
på dessa med tillhjälp av ett par styrrullar. Kvarnar med
en diam. över 3 fot drivas med kuggväxel, mindre kvarnar
med rem på en å kvarncylindern fastsatt remskiva.
Infodringen är försedd med i skruvlinjer gående upphöjningar
som hava sådan stigning att de arbeta kulorna mot
inloppsgaveln när kvarnen roterar. Kulorna komma härigenom
i I Chapman-Mott: The Cleaning of Coal, London, 1928,
angives undre gränsen dels ligga vid Via" (s. 186) och dels vid
3/ie" (s. 389).
Fig. 1.
att cirkulera i kvarnens längdriktning, så att de lyftas och
kastas mot inloppsgaveln, samt därefter rulla tillbaka mot
utloppsgaveln. Genom denna cirkulation matas godset mot
utloppet och dessutom hålles gallret framför utloppet fritt
från kulor, så att pulpen lätt kan passera, samt gallret ej
nötes så mycket av kulorna. En annan fördel med dessa
upphöjningar är att huvudsakligast de grövre kulorna matas
mot inloppsändan varigenom det grövre godset kommer att
bearbetas av de större kulorna och det finare av de mindre.
Springorna i gallret kunna vara större än det ingående
godset eftersom det utanför detta finnes en effektiv
återmat-ningsanordning. Denna består av en ring med tandad
fläns genom vilken godset silas. Med denna ring är
genom armar som samtidigt tjänstgöra som ösverk
förbunden en stor kon, vilken återinmatar överkornen i kvarnen
genom ett stort hål i gallrets mitt. Omkring
återmatnings-anordningen äro siktar fästade så att de lätt kunna utbytas.
Genom att godset får passera över ringen med den tanda le
flänsen kvarhålles av denna allt grövre gods, som således
ej kommer ned och nöter på siktarna, utan i stället
omedelbart återinföres i malrummet vid kvarnens rotation.
Vid våtmalning tillföres vattnet på siktens översida,
varigenom denna hålles effektivt ren. Vattnet rinner sedan in
i kvarnen efter konan, så att endast den del av malrummet
som är närmast utloppsändan blir utsatt för vattenspolning.
Själva krossningen försiggår således huvudsakligast i torrt
tillstånd och vattnet får underlätta uttransporten av det
färdigkrossade godset utan att verka hindrande på kulornas
slagkraft.
Följande data från körning med en liten 900 ■ 600 mm
provkvarn lämnas:
Kvarnens varvtal 32, kulvikt 480 kg, sikt 35 mask.
Krossgods: hård kvarts förkrossad till 20 mm i en
käftkross.
Kapacitet 16 ton på 24 tim.
Erforderligt hkr belopp för kvarnen jämte
mellantrans-missionen 10 vid starten samt 5% under driften.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Impurities in Metals, Their Influence ön structure and
Properties, Colin J. Smithells, London, Chapman & Hall
Ltd, 1928, 157 sidor, 166 illustrationer.
På senare tid har inom metallurgien stort intresse börjat
ägnas åt frågan, om vilken inverkan de små mängder av
främmande beståndsdelar som alltid förefinnas i tekniskt
framställda metaller kunna hava på metallernas egenskaper.
I många fall har man funnit att främmande beståndsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
