Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 10 nov. 1928 - Litteratur - Impurities in Metals, Their Influence on structure and Properties, av Otto Forsman - Notiser - Noteringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
även i mycket små mängder kunna hava en kraftig inverkan
såväl då fråga är om rena metaller som om legeringar. I
fråga om den tekniskt sett mest betydelsefulla metallen eller
rättare legeringen järn och stål har i synnerhet frågan om
lösta gaser, speciellt syre, föranlett talrika undersökningar
utan att dock hittills några slutgiltiga resultat kunna sägas
vara uppnådda.
För att kunna studera inverkan av små mängder
tillsatsbeståndsdelar på metaller fordras logiskt att först kunna
framställa metallerna i verkligt rent tillstånd. Numera har
det också lyckats att framställa ett fåtal metaller i
spektro-skopiskt rent tillstånd. Deras egenskaper hava därvid visat
sig väsentligt avvika från de eljest som normala betraktade.
Att framställa metaller med sådan renhetsgrad i
kommersiell skala är visserligen icke ännu möjligt även om så i
vissa fall kunde vara önskligt. Ur vetenskaplig synpunkt
har emellertid mycket härigenom vunnits. Vid vissa
metaller har därefter i detalj undersökts inverkan av i små
kvantiteter tillsatta ämnen på vissa specifika egenskaper.
I andra fall har erfarenheten visat att vissa ämnen varit
skadliga eller välgörande, ehuru ingen systematisk
undersökning utförts rörande deras inverkan.
Förf. har ansett att redan nu tillräckligt mycken
kunskap föreligger, såväl direkt experimentell som rent
empirisk, men därför icke mindre värdefull, för att ett
hopsamlande och systematiskt ordnande av detta material kan vara
av värde såväl rent praktiskt för tillverkare som även för
att ge riktlinjer för fortsatta forskningar.
Vid behandlingen av ämnet har anlagts metallografiska
synpunkter och i de inledande kapitlen redogör förf. i raska
drag för inom metallografien tillämpade
undersökningsmetoder och den därvid tillämpade tekniken, varvid ett särskilt
kapitel ägnas åt en allmän belysande översikt över
principer och metoder vid Röntgenundersökningar för utrönande
av metallers och legeringars struktur samt meddelas en del
därvid vunna resultat.
I några följande kapitel diskuteras metallernas och
legeringarnas struktur och densammas beroende av
löslighetsförhållandena. Redan ringa mängd tillsatsmetall,
avsiktligt tillsatt eller som förorening kan därvid stundom hava
mycket avsevärd inverkan. Så till exempel minskas
kornstorleken hos koppar glödgad vid 700° till hälften genom
tillsats av blott 0,i % silver. En järntillsats av blott 0,05 %
sänker rekristallisationstemperaturen hos silver ned till
rumstemperatur, så att grov kornbyggnad och därav
följande sprödhet kan av sig självt inträda vid lagring under
längre tid. Koppartillsats till silver verkar i motsatt
riktning och 0,1 % koppar kan därvid upphäva verkan av 0,05
»/o järn.
Att inverkan av en tillsats skall vara särskilt stor om
den tillsatta metallen i sig själv är spröd och om
densamma icke löses utan utskiljes vid huvudmetallens
korngränser som en tunn hinna är ju à priori att förvänta. Det
är ju väl känt att en mycket ringa mängd vismut eller
antimon i koppar eller kadmium i zink har en mycket
avsevärd inverkan på metallens egenskaper. Redan vid en
vismuthalt obetydligt över 0,002 % uppträder vismut vid
korngränserna i kopparn.
Först under de senare åren har den kraftiga inverkan
blivit känd av en ringa mängd alkalier på
aluminium-kisel-legeringars struktur. Redan 0,1 % natrium är tillräckligt
att vid dylika legeringar med ca 13 % kisel, s. k. silumin,
fullständigt modifiera strukturen och avsevärt förbättra
hållfasthetsegenskaperna. Även i aluminium-nickel och
aluminium-kopparlegeringar har en liknande kornförfining
åstadkommits genom tillsats av små mängder metalliskt
natrium. En liknande verkan vid Pb—Sb-legeringar
åstadkommes genom tillsats av 0,2 % Al. Vid Al—Fe-legeringar
har en motsatt verkan åstadkommits medelst NaOH.
Icke metalliska beståndsdelar i metaller och legeringar
äro lätta att observera och ha därför länge tilldragit sig
stor uppmärksamhet, allrahelst som det vanligen är mycket
svårt att vid tillverkning i teknisk skala kunna undvika
att få dylika "slagg"-beståndsdelar med i materialet. Ofta
äro dylika beståndsdelar oxider eller sulfider. Särskilt 1
11 febr. 1928
fråga om koppar spelar oxidhalten en betydlig roll och förf.
diskuterar tämligen ingående egenskapernas beroende av
oxid och arsenikhalt samt inverkan av glödgning av koppar
i reducerande atmosfär.
Bland icke metalliska beståndsdelar i metaller må
framförallt nämnas toriumoxid i volfram, vilken spelar stor
roll till förhindrande av korntillväxt i volframtråd. En
alldeles motsatt verkan utövas av kisel och alkalioxider i
volfram. Dessa tillsatser förflyktigas mellan 1 000 och 2 0000
och taga därvid med sig de sista spåren av föroreningar så
att metallen får en renhetsgrad över 99,99 Dylik ren
metall har mycket lätt för att kornförstoras så att en
volframtråd med diam. 0,05 mm i en glödlampa ofta kan hava
flera cm långa kristaller och i sin helhet bestå av blott 10 à
20 dylika kristaller. En sådan struktur är mycket stabil
vid höga temperaturer.
Att gaser såsom väte i järn kan förläna sprödhet åt
materialet är sedan länge känt. Frågan om gaser i metaller
och speciellt borttagandet av dylika har blivit av särskild
betydelse vid tillverkning av glödlampor, röntgenrör och
dylika med högt vakuum.
Förf. diskuterar vidare i särskilda kapitel inverkan av
små mängder tillsatser på de mekaniska och elektriska
egenskaperna hos en metall. I allmänhet kan emellertid av
strukturens beskaffenhet bedömas, vilken grad av inverkan
som kan förväntas.
I ett slutkapitel diskuteras vidare inverkan på metaller
nas korrosion, varvid lokalelementteorien synes förf. vara
den som bäst förklarar de observerade företeelserna.
Till slut må blott framhållas, att illustrationerna äro
synnerligen väl valda och utförda.
Otto Forsman.
NOTISER
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av oktober ocli äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 5,19,6
$ 29 per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kollialt, svenska kr. 240—290.
3) Valstråd, b 0,45 b b b 270—320.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris svenska kr. 170—200.
5) Valsat lancashirejärn, b b b 280.
För rubrikerna 2—5 avser noteringen 1000 kg fritt banvagn
verket netto per 30 dagar.
Gjuttackjärn:
Engelskt nr 1................................ Sh. 68-6 1 per 1016 kg fob
b » 3............................... b 66—0 J verkets docka.
Ferrolegeringar:
Kiseljärn 45/50 % .................... Kr. 265 p 1000 kg basis 45 sk. 5
fbv köp.stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................ £ 14 — 0 — 0 per 1016 kg fob
engelsk hamn
förpackat ............ b 1 — 0 — 0 extra.
Ferrovolfram 80/85 % kolfri.... b 0 — 1 — 3 pr lb legering.
Ferrochrom 60/70 % 2/4 % C b 30 — 0—0 skala 11/-.
b 4/6 % C b 19 — 10 — 0 skala 7/6, allt
per 1016 kg bas
60 fob engelsk
hamn.
b Kolfri legering .... £ 0 — 1 — 0 per lb Cr.
Chrom, metallisk........................ b 0 — 2 — 7 per lb Cr.
Ferrovanadin 35/40 %................ B 0—14— 0 per lb Va.
Metaller:
Aluminium: tråd.... Kr. 2:20 Tenn: eng. i tackor Kr. 4:35
b tackor b 1:90 Zink: hytt i tackor b 0:58
Koppar: tackor: raff, b 1:40 Nickel: i kulor 99,5
Bly: hyttackor........ b 0:48 —100 % Ni ............ b 3:35
Priserna gälla för metaller per kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
TEKNISK TIDSKRIFT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
