Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 7 jan. 1928 - Växelströmssystem för distribution i slutna samhällen, av direktör H. M. Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FEBR. 1928
Transformatorstation för
600 kVA.
ö st. uf Q. /o7Jp, /r oto/c*/r
Fig. 6. Kopplingsschema för
transformatorstation.
minuter, varefter det antages, att effekt står till
förfogande från ångkraftsystemet. Vid samtidigt
avbrott å båda systemen belastas batterierna med
fyrdubbla strömstyrkan, som kan uthärdas under
15 minuter. Samtidigt användas batterierna för
belastningsutjämning, varvid det antages, att de
avgiva maximalt 50 % av tretimmarseffekten.
Vid växelström har antalet stationer beräknats
med hänsyn till lägsta årskostnader. Varje station
kan erhålla energi från två kablar, vilka äro
beräknade med 33 % reserv. Sekundärnäten äro
hopkopplade i och för reserv vid fel å
transformatorerna, vilka äro beräknade för 25 % större effekt
än den normala maximaleffekten. Stationerna äro
anordnade som murade kiosker av typ, som
framgår av ritning fig. 5 å en kiosk för 600 kVA
transformator. Utrustningen framgår av
kopplingsschemat fig. 6. Från varje station utgå 8 kablar.
Av det föregående framgår — och detta måste
uttryckligen framhållas —, att vid dessa
förutsättningar likströms- och växelströmssystemen ej äro
fullt likvärdiga. Vid likströmssystemet har
räknats med omformarestationernas anslutning till två
oberoende kraftsystem och en viss momentreserv,
medan vid växelströmssystemen
transformatorstationerna äro anslutna till endast ett kraftsystem,
varjämte momentreserv saknas. Vid likström har
man dessutom en bättre spänningsreglering. I
sistnämnda hänseende må dock nämnas, att växel-
vid A-kopplat system antages därför till 4 % eller
samma som vid likström. Till betydelsen av
spänningsfallet vid snedbelastning skall senare återkommas.
Beträffande effekt- och energibehovet i genomsnitt pr
mätare samt utnyttningstiden av maximala effekten
hänvisas till diagrammet, fig. 4, av vilket framgår hur dessa
faktorer utvecklat sig vid Malmö elektricitetsverk under
de gångna åren. Utredningen har gjorts för en
belastning pr mätare av 150 W. Utnyttningstiden har antagits
till 1 800 timmar per år. Beräkningar ha även gjorts
för längre utnyttningstider, upp till 3 000 tim. och en
belastning av 250 W pr mätare.
Energien mottages i form av trefasström 5 250 V, 50
per. Avståndet från mottagningsstationen till det
elektrifierade områdets centrum är antaget till 2,6 km. Alla
ledningar äro förlagda i jorden.
Anläggningskostnaderna innefatta samtliga kostnader
fram till fastigheternas tomtgräns, men icke något inom
fastigheterna, sålunda ej heller mätarna. Inga
anläggningskostnader äro beräknade för råenergiens
framställning, ej heller för reservanläggningar.
Driftkostnaderna upptaga samtliga kostnader, direkta
och indirekta, även energi- och förvaltningskostnader,
mätarekostnader, skatter, pensionsavgifter och liknande,
givetvis också räntor å anläggningskapital samt
amortering. All energi tänkes inköpt från Sydsvenska
kraftaktiebolaget och inga särskilda kostnader äro
beräknade för reservenergi.
Alla kostnader äro beräknade vid nuvarande prisläge.
Vid likström har räknats med de stationsradier, som
på sin tid beräknades såsom mest ekonomiska för
Stockholms elektricitetsverk. Omformarestationerna hava
tänkts utrustade med motorgeneratorer och
ackumulatorbatterier för utjämning och momentreserv.
Förhållande mellan generatoreffekt och batteriernas 3-timmars
effekt är antagen till 4 :1. Energileveransen är uppdelad
på två system, ett ång- och ett vattenkraftsystem. Vid
avbrott å det sistnämnda vid tiden för
maximalbelastningen antages batterierna belastas med dubbla
strömstyrkan och kunna upprätthålla belastningen under 44
2 oo
Fig. 7. Jämförelse mellan anläggningskostnaderna pr kW. A Likström
2 X 220 voit. B Trefasström. I 3x380/220 voit, Y-koppIat system. II
3x220/127 voit, Y-kopplat system. III 3 x 220 voit, A-kopplat system.
1) med 0-ledning. 2) utan 0-ledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
