Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 4 febr. 1928 - Några data om växelströmsdistribution vid amerikanska elektricitetsverk, av civilingenjör J. Körner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TEKNISK TIDSKRIFT
4 febr. 1928
Allmänt.
De städer, som hittills infört växelströmsdistribution
vid sidan av central likströmsdistribution, erbjuda
betydande variationer med avseende på belastningstäthet.
Några hithörande data anföras i nedanstående tabell
(1924—1925):
Samhälle
New Tork City
down town
D :o ovan
161 :a gatan
Chicago
Detroit
Boston
New Orleans
Seattle
Belastningens karaktär Area i km" kVA pr km*
1 U S...... ... 0,1 85 000
Max. 1 v. S....... .. . — 7 000
Total ...... . . — 92 000
t L. S...... . . . 21,5 11 700
Genomsnitt V. S....... . . . — 900
1 Total ..... . .. — 12 600
Max. V. S....... . . . 0,03 21 000
Genomsnitt V. s...... . . . 6,3 1 800
Max. l. s...... . . . 0,55 59 000
Genomsnitt li. s...... .. . 20 6 200
Max. V. s....... . . 2,1 4 600
Max. l. s....... . . 0,2 32 500
Genomsnitt l. s...... . . . 10 4 200
Max. Li. s...... . . . 0,04 47 000
Genomsnitt L. s...... 9 6 000
Max. V. s....... . . . 0,01 29 500
Genomsnitt V. s...... . . . 0,8 11 000
Max. V. S och L. S. 0,05 38 000
Genomsnitt 0,9 13 200
Tabellen är numera måhända mindre hållbar med
avseende på uppgifterna om växelströmsdistributionens
omfattning å olika orter, vilken är stadd i snabb ökning;
däremot torde belastningstätheterna fortfarande vara
aktuella. Belastningstätheter på 100 000 kVA pr km2
och däröver anses efter hand kunna påräknas inom de
största städernas centra med skyskrapsystem, medan
motsvarande siffra i ytterområdena är av
storleksordningen 5 000 kVA pr km2. För belastningstätheten i
centra sätta byggnadstekniska hänsyn snart nog en
gräns; däremot kommer belastningen i ytterområdena
förmodligen att ännu ganska avsevärt stegras i mån av
ökad användning av elektriskt värme för
hushållsändamål.
Med de betydande variationerna i specifik belastning
följa även skiftande krav på driftssäkerhet och reserver.
Man kan sålunda särskilja trenne system för primär-
|statiok|
Fig. 1. Principschema för primärmatning enligt radialsystem.
Varannan transformator å olika matarkablar, sekundärt
samlingsskene-system. (Seattle.)
överföringens ordnande, representerande olika grader
av teknisk fulländning och kostnad. Härtill ansluta sig
olika system för sekundärnätets utformning i samma
syfte.
Primärsystem.
Den enklaste distributionen ordnas med radialsystem
(fig. 1), varvid från centralen på vanligt sätt utgår ett
antal i övrigt från varandra skilda, radiella matarkablar,
ev. i fortsättningen med ytterligare förgreningar. Kab-
larna skyddas genom automatiska stationsbrytare.
Understundom anordnas omkopplare, som medgiva anslutning
av angränsande matarkablar i händelse av fel, men
normalt äro de olika grupperna utan inbördes förbindelse.
För beredande av större trygghet praktiseras att
framföra två eller flera matarekablar så, att varannan
transformator anslutes till olika kabel. Ju större
belastningstätheten är, desto mer motiveras dylika system och
desto mindre betyder den härigenom betingade mer-
Se/wndär huvudledning
Primär moføre/\_13_
Fig. 2. Primärmatning enligt radialsystem. Transformatorer
successivt anslutna till tre olika matarkablar.
Sekundärlördel-ning enligt nätsystem. (New Orleans.)
kostnaden. Inom områden, där belastningens
omfattning i varje fall kräver uppdelning på flera kablar i
samma huvudgata, är omväxlande anslutning av
successiva matningspunkter den naturliga lösningen.
Ringsystem (loop-feeders) anordnas såsom vid
likström och erbjuda självfallet större säkerhet, men
apparaturen kompliceras. Maximalskydd anbringas vid
kabelns till stationen anslutna båda ändar. Därjämte
inbyggas automater å båda sidor om varje
transformatoranslutning å kabeln, varigenom möjliggöres avkopp-
STATION
Fig. 3. Primärt ringsystem.
ling av varje felaktig sektion utan störning å kabeln i
övrigt (fig. 3). Denna säkerhet är självfallet särskilt
värdefull, men priset härför blir ett större antal relativt
dyrbara brytare på högspänningssidan, som i vissa fall
kan tala för andra lösningar. Detta system användes
emellertid på ett flertal håll.
Nätsystem utgör en ytterligare utveckling och
kombination av de båda nämnda systemen och kännetecknas
av ett antal ringlinjer, förenade genom radialkablar
(fig. 4). Detta jämförelsevis komplicerade system, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
