Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 7 april 1928 - Elektroakustiska problem i modern teknik, av dr Fritz Lüschen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1928
E LEKTROTEKNIK
67
överträffas knappast vid tal direkt från mun till öra.
Till jämförelse kan jag meddela, att
stavelseuppfattbar-beten vid det direkta åhörandet på en teater uppgår till
90—95 % på goda platser, på medelgoda till 80—85 %
och i rum av medelstorlek och normalt genljud likaledes
m/Bar
Fig. 22. Frekvenskurvan för en vanlig mikrofon.
till 80—85 %. Besvärligare ställer sig naturligtvis
saken, då apparater, som icke anpassats för varandra,
skola samarbeta. Egentligen måste varje del av
systemet, tagen som en apparat för sig, vara distorsionsfri.
Det finnes till dags dock ingen vare sig mikrofon eller
högtalare, som icke, då den inkopplas i en ledningskrets,
erfordrar viss justering av frekvenskurvan. Därpå beror
det mången gång också att man i vissa kopplingar
erhåller sämre prestationer med högtalare av god än av
sämre kvalitet.
Mikrofonmätningar skola visa förhållandet mellan
spänningen vid mikrofonens ytterkontakter och det
akustiska trycket såväl vid olika frekvenser
(frekvenskurvan) som vid olika akustiska tryck
(karakteristiken). För detta ändamål upp ställa vi den mikrofon, som
skall mätas (fig. 21) i en högtalares akustiska fält och
använda för bestämmandet av detta fält en Rayleighskiva.
-*- /Jkusfiskt tryck
Fig. 23. Amplitudkurvor för en vanlig mikrofon. Samband
mellan akustiskt tryek och alstrad växelströmsspänning.
Denna skiva, vid vårt försök en glimmerskiva med 0,5
mms diameter och en tjocklek av några fx, upphänges i
en 15 cm lång, mycket fin metalltråd 20 cm över
mikrofonen i 45° vinkel mot det från högtalaren L utsända
faltet av ljudvågor, vilket kan anses plant, då det träffar
mikrofonen och Rayleighskivan.
Rayleighskivan är en slags likriktare, i det att den
påverkas mera av luftpartiklarnas rörelse i den
fortskridande vågens riktning än i den motsatta. Då den träffas
av ljudvågen, vrider den sig, och därvid är vridningen
proportionell mot amplituden hos de svängande
partiklarnas hastighet. För uppmätandet av vridningen är
skivan försedd med en liten spegel, med vilkens hjälp
avvikningen hos en från lampan B utsänd ljusstråle kan
avläsas på skalan S^. För en plan våg kan man ur
Volt/Bar
Fig. 24. Frekvenskurvor för en god kolmikrofon.
hastighetsamplituden ü lätt beräkna storleken av trycket
i ett odeformerat akustiskt fält. Trycket är
P = a g U;
vari a är ljudvågens fortplantningshastighet i luft och g
luftens täthet. Högtalare, mikrofon och Rayleighskiva
befinna sig i ett med dubbla väggar försett rum, vars
golv, väggar ocli tak äro täckta med ett ljuddämpande
ämne. Observatören befinner sig utanför detta rum, och
skalan, varå avläsning sker, är genomskinlig. Yi
observera således mikrofonen i ett bekant akustiskt fält.
Därvid mätes den av mikrofonen avgivna effekten. Av för-
– Frekvens Hccti
Fig. 25. Frekvenskurvor för en bandmikrofon.
hållandet mellan denna och det akustiska fältets effekt
erhålles frekvenskurvan.
Fig. 22 visar frekvenskurvan för mikrofonen hos en
telefonapparat. Dess frekvensområde är mycket
begränsat.
Fig. 23 anger den elektriska effektens beroende av
den akustiska för två frekvenser.
Man kan även göra kolmikrofoner av hög kvalitet,
vilket framgår av fig. 24. Alla kolmikrofoner hava en
nackdel, obeständigheten, vidare hava de en känslighets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
