- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Elektroteknik /
66

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 7 april 1928 - Elektroakustiska problem i modern teknik, av dr Fritz Lüschen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66

TEKNISK TIDSKRIFT

4 FEBR. 1928

noga avpassade. I ekospärrarna har man fått ett
hjälpmedel mot denna art av distorsion. Fig. 17 visar
ekospärren i princip. Yid en punkt å ledningen i ena och
vid en punkt i den andra riktningen avgrenas en
obetydlig del av talströmmen, vilken förstärkes och likriktas
samt därefter användes för att på ett i motsatta
riktningen inkopplat överdrag förskjuta gallerspänningen
åt negativa sidan, så att överdraget bringas ur funktion.
I fig. 18 visas upptill förloppet av avsändare- och
mot-tagareko i en fyrtrådsförbindelse. Efter inkopplingen av
ekospärren har ekot upphävts, som synes nedtill å fig.
Vid tvåtrådsförbindelserna addera sig de vid varje
inhomogenitet uppstående ekoströmmarna, vilket
åskådliggöres av fig. 19. Då man här icke funnit något medel
att avspärra ekoströmmarna, så är
tvåtrådsförbindelsernas räckvidd jämfört med fyrtrådsförbindelsernas
inskränkt vid samma fordringar på överföringen. Det
enda sättet att förbättra tvåtrådsförbindelserna är att
förbättra deras homogenitet och balanserna.

Av stor ekonomisk betydelse är även att till det
minsta möjliga nedbringa störningarna; överskrida dessa ett
visst värde, så nedsätta do uppfattbarheten. Som
störningar kunna betraktas överhörning och störningar från
främmande ledningar. Överhörning inkommer på en
ledning genom osymmetri i induktanser, kapaciteter och
motstånd hos spolar och kabel. Genom förbättrad
fabrikation och genom särskild balansering, främst av
kapacitetsosymmetrierna i kabel, har man lyckats uppnå en
överhörningsdämpning mellan tvenne förbindelser på i
medeltal c:a 9,0 neper. Störningar utifrån kunna
inkomma på förbindelsen genom induktion från närbelägna
starkströmsanläggningar, genom strömmatningen på
stationerna och från brus i rummet genom mikrofonen.

De kunna i allmänhet hållas inom sådana gränser, att
uppfattbarheten icke i väsentlig grad nedsattes.

Den närmaste framtidens huvuduppgifter för
utvecklingen bli sålunda en förstoring av det frekvensområde
som överföres, förbättring av överföringen i
tvåtrådsförbindelser och en minskning av antalet svagt pupiniserade
ledningar genom införande av fasutjämning.

Högtalareteknik.

Inom det andra området av elektroakustisk
överföring, utsändandet av tal och musik till ett flertal
personer, genom rundradio över ledningar och genom
högtalare, är det icke tillräckligt, att man tämligen väl kan
känna igen en melodi, man måste här åstadkomma en
möjligast klangtrogen återgivning.

Jag vill icke ingå på de rumsakustiska problemen.
Dessa äro icke av rent fysikalisk utan även av
psykologisk natur. Då en operaföreställning utsändes av en
högtalare placerad i ett litet rum, fordra vi t. e. att
mottagningen skall ge ett intryck av operasalongens rymd,
men man får dock icke göra detta så kraftigt, att
mottagarerummets eko får för stor inverkan. Om å andra
sidan en talare genom en högtalare skall göra sig hörd i
en stor sal, så måste han såvitt möjligt tala från ett rum
utan minsta genljud för att icke sändarerummets eko
skall minska uppfattbarheten.

Betrakta vi blott apparaterna, nämligen mikrofoner,
förstärkareanordningar ocli högtalare, så har man den
enkla definitionen på klangtrogen överföring att
proportionen mellan det av högtalaren uppväckta akustiska
trycket och det akustiska trycket i mikrofonen skall vara
lika för alla periodtal och amplituder. Lika enkel som
definitionen är, lika svårt har det visat sig vara att
förverkliga ett sådant distorsionsfri^ system. Utvecklingen
av ett dylikt liar försvårats genom bristen på lämpliga

och enkla elektroakustiska mätmetoder. Ännu i dag
arbetas på flere ställen utan objektiva mätningar.

Detta är orsak till att t. e. på rundradioområdet ännu
så många olämpliga apparater tillverkas och salubjudas.
De elektroakustiska mätningarna erbjuda avsevärda
svå-ligheter, i synnerhet emedan det är svårt att undvika
rumsinverkan, som vid mätning med enkla periodtal i

Fig. 20. Frekvenskurvor för ett högtalaresystem
(mikrofon-förstärkare-högtalare) med och utan dämpningsutjämning.

hög grad förrycka resultaten genom att stående vågor
uppstå inom rummet. Vidare är det mycket svårt att
erhålla rena sinussvängningar av låg frekvens. Vid
mätningar på mikrofoner, varvid hjälpanordningar användas
vid mätningen, kunna övertoner förorsaka avsevärda fel.
Yid mätningar på högtalare måste man dessutom taga
i beräkning, att det akustiska fältet särskilt omedelbart
intill membranet kan vara mycket inhomogent. Under
alla omständigheter bliva dylika mätningar mycket
dyrbara.

En del av de i Siemens & Halskes centrallaboratorium
brukade metoderna samt några använda mikrofoner och
högtalare beskrivas i det följande.

Då man skall undersöka beroendet av frekvensen hos
ett system bestående av
mikrofon, förstärkare och
högtalare, är det enklast
att avbryta strömkretsen
i en viss punkt, där
ansluta högtalaren och låta
denna påverkas genom en
elektrisk effekt. De
utsända ljudvågorna upptagas
medelst en mikrofon och
den framkommande
elektriska effekten mätes vid
systemets avslutning. Man
måste härvid alltid vidtaga
en del olika
försiktighetsmått. För att undvika de
ovan omnämnda orsakerna
till mätfel, utföra vi alltid
dylika mätningar i det fria,
där stående vågor icke kunna utbildas, ocli övervaka med
oscillograf, att de vid mätningen använda spänningarna
och strömmarna äro fria från övertoner. Fig. 20 visar
frekvenskurvan för vårt system. Det synes, att
systemet nästan utan distorsion överför ett område från 50
till 10 000 hertz.

Vi hava också undersökt stavelseuppfattbarheten lios
detta system. Mikrofon och högtalare befunno sig
härvid båda i ett rum där genljudet var starkt dämpat.
Stavelseuppfattbarheten uppgick till 97 %. Detta värde

CZD
L

Fig. 21. Mätning av akustiskt
tryck med Rayleigh-skiva.

Med utjämning

Utan utjämning

50 200 800 3200 12800 Hertz
100 400 1600 6400

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:23:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928e/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free