Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 7 april 1928 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FEBR. 1928
med glädje ny förbrukning, men vänder sig mot att
oansvariga och okunniga handha farliga apparater. Påpekade att
endast auktoriserade entreprenörer få göra installationer.
Statsinspektör Holmer gav uttryck för behovet av regler
och föreskrifter avpassade för de speciella förhållandena
hos oss i Sverige och frågade efter den av avdelningen
tillsatta kommitté, som hade frågan på sitt program, varefter
prof. Pleijel meddelade att diskussionen avsåg att få fram
riktlinjer för dess arbete. Efter kortare inlägg av
civilingenjörerna Bohlin och Lindblad samt statsinspektör
Landtmanson, vilken erinrade att faran för olycksfall av
elektrisk ström är stor även för personer, som ej lida av
hjärtfel, samt doktor Rolf, som önskade fullgott materiel
för dylikt apparatbygge, avslutades sammanträdet med
ordförandens tack till föredragshållaren för hans intressanta
redogörelse.
Vid det sedvanliga samkvämet framförde civilingenjör
Cronvall å Stockholms radioklubbs vägnar sitt tack
föl-inbjudan. g. N—m.
Svenska teknologföreningens avdelning för elektroteknik
höll ordinarie sammanträde å föreningens lokal fredagen den
17 februari kl. 17,30 under ordförandeskap av civilingenjör
Sven Norberg.
Sammanträdet var ordnat som diskussionsafton med
paus för gemensam middag mellan kl. 18,30—19,30. Sedan
protokoll från sammanträdet den 27 januari upplästs och
godkänts, föredrogs anmälan om inträde i avdelningen från
civilingenjör Olof Hult. Man övergick därefter
omedelbart till kvällens diskussion, vilken var ägnad åt ämnet
"Den kortslutna trefasmotorns renässans", varvid fyra
kortare inledningsföredrag voro anmälda. Först redogjorde
civilingenjör J. Wennerberg för "Motorns startegenskaper".
Efter att hava inledningsvis påpekat hurusom den
kortslutna trefasmotorn genom sin robusta konstruktion samt
sin goda verkningsgrad och effektfaktor äger mycket stora
företräden framför den släpringade typen, varvid orsaken
till att den förstnämnda ej helt lyckats lägga beslag på
marknaden är att söka i densammas underlägsna
start-egenskaper, övergick talaren till att i korta drag skissera
det principiella förloppet vid igångsättning av en kortsluten
och en släpringad asynkronmotor. Medelst oscillogram
visades strömmens, varvtalets och momentets förlopp vid
startning av en normal kortsluten motor med och utan
speciell omkopplingsanordning för startningen, varvid
redogjordes för huru startmoment och startström påverkas av
de gängse startningsanordningarna för dylika motorer,
främst då av den enklaste och billigaste typen av dylik
anordning, den vanliga stjärn-triangelkopplaren. Talaren
demonstrerade även de speciella anordningar av
rotor-ledarna, som avse att medelst strömförträngning
åstadkomma ett ökat rotormotstånd i startögonblicket samt
redogjorde för den på detta sätt erhållna s. k. dubbellindade
motorns egenskaper i jämförelse med den normala typens.
Härav framgick, att den dubbellindade motorn har
avsevärt bättre startfaktor, medan däremot effektfaktorn vid
fullast samt överbelastningsförmågan äro avsevärt nedsatta.
Nästa inledningsföredrag hölls av civilingenjör W. R.
Uggla, som behandlade ämnet "Centrifugalkopplingar".
Talaren redogjorde för de huvudtyper av automatiskt
verkande friktionskopplingar, som kunna ifrågakomma vid
igångsättning av kortslutna motorer samt lämnade en
översikt av de mekaniska lagar, enligt vilka kopplingselementen
måste arbeta för att giva ett tillfredsställande resultat.
Medelst ljusbilder visades dels schematiska ritningar av de
behandlade huvudtyperna dels exempel på utförda
kopplingar, varjämte det principiella förloppet vid igångsättning
av en belastning medelst mellan motorn och belastningen
insatt centrifugalkoppling demonstrerades, detta med hjälp
av momentdiagram för motor och koppling.
Efter middagspausen höll statsinspektör R. Holmer
föredrag om "Motorns användning i lantbrukets tjänst".
Talaren påpekade, att de i lantbruket använda elektriska
motorerna mycket ofta utsättas för synnerligen vårdslös
behandling, varför den enklaste och mest motståndskraftiga typen
av motorer här är önskvärd. Dessutom visar
olycksfallsstatistiken, att de flesta elektriska olyckshändelserna vid
motorinstallationer på landet äga rum vid inträffade fel å
maskiner och ledningar, varför den elektriska utrustningen
bör anordnas för största möjliga driftsäkerhet. Båda dessa
omständigheter tala kraftigt för en ökad användning av den
kortslutna trefasmotorn i lantbrukets tjänst. Härefter
redogjordes för en anläggning på skånska landsbygden, där
ett flertal kortslutna tröskmotorer kommit till användning
och där systematiska försök angående desammas
driftsförhållanden utförts. Resultatet av dessa försök hade
visat, att med användande av lämpliga
centrifugalkopplingar, så att motorernas igångsättning skedde i tomgång,
samt med beaktande av att överföringsledningarna voro
tillräckligt dimensionerade för den avsedda effekten,
mycket goda resultat av dylik motordrift kunna ernås.
Det fjärde inledningsföredraget hölls av byrådirektör H.
Edholm och behandlade "Betingelser för motorns
anslutning". Inledaren påpekade, att den jämförelsevis ringa
användningen av kortslutna motorer inom
distributionsföreningarna delvis måste hänföras till en missuppfattning av
de stora kraftföretagens ställning gentemot anslutningen av
dylika motorer, i det att i själva verket kraftproducenterna
tillåta anslutningen av kortslutna motorer för avsevärt
större effekter än dem som i regel blivit installerade, blott
vederbörlig hänsyn tages till överföringslinjernas
dimensionering. Talaren redogjorde därefter för en utredning, som
inom vattenfallsstyrelsen utförts angående den lämpligaste
gränsen för kortslutna motorers storlek under olika
förhållanden samt visade i tabellform huru motorstorleken vid
olika startmetoder bör stå i relation till linjernas data. I
anslutning härtill redogjordes även för motsvarande
bestämmelser i Elektriska standardiseringskommitténs
meddelande nr 2, varest återfinnas noggranna föreskrifter
angående sambandet mellan kortsluten motoreffekt och
anslutningspunktens totaleffekt. Slutligen visades även i
tabellform förhållanden mellan anskaffningskostnaden för
kortslutna och släpringade motorer, utvisande en avsevärd
besparing vid de förras användning.
Efter inledningsföredragen vidtog en synnerligen livlig
diskussion med anföranden av de fyra inledarna samt
herrar Lindström, Norberg, Körner, Landtmansson, Björk,
Hansson, F. Holmgren, Malm, S. Velander, Herlitz och
Hernberg.
Under diskussionen framgick med all tydlighet, att
inkopplingsströmstöten vid kortslutna motorer ej bör
tillmätas den stora och för motorernas användning hämmande
betydelse, som tidigare varit fallet. Däremot rådde vissa
meningsskiljaktigheter angående centrifugalkopplingens
ändamålsenlighet under olika förhållanden; dock synes det
som om för de flesta användningsområden kombinationen
av kortsluten motor med normal kortslutsrotor och
centrifugalkoppling skulle vara den lämpligaste anordningen.
Ävenså diskuterades möjligheten att tack vare
centrifugal-kopplingen förenkla motorns omedelbara överströmsskydd.
Diskussionen avslutades kl. 22,45.
Under det därpå följande samkvämet framförde
ordföranden avdelningens tack såväl till föredragshållarna som
till de i diskussionen deltagande. I ett hjärtligt anförande
hälsade statsinspektören R. Holmer kvällens ordförande
civilingenjör Sven Norberg välkommen såsom avdelningens
vice ordförande och speciell handhavare av arbetet inom
riktningen kraftteknik. Kvällens sammanträde var besökt
av ett 80-tal medlemmar.
F. Dn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
