Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 5 maj 1928 - Vilken betydelse har snedbelastningen vid olika distributionssystem, av civilingenjör Fritz Jacobsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1928
E LEKTROTEKNIK
91
sedan göra ytterligare n anslutningar, föreligger 80 %
sannolikhet, att av dessa n anslutningar minst
n — 0,6 \jn och högst 0,6 \jn ske till samma fas eller
o o
mellan samma två faser som den första godtyckliga
anslutningen. Om a, dvs. antalet nya röda anslutningar,
blir litet, innebär detta, att antalet gula eller blå
anslutningar blir stort, vilket kan medföra risk för otillåtligt
spänningsfall på dithörande faser. Om a är stort,
föreligger risk för otillåtligt spänningsfall på de ledningar, som
belastas vid röd anslutning. Eftersom det röda
anslutningssättet är godtyckligt valt, inkluderar det
emellertid på visst sätt alla snedbelastningsrisker. Av det
föregående framgår, att totala antalet anslutningar
N = n +1..
Totala snedbelastningen, P, blir sålunda enligt ekv. I
vid totalt N anslutningar
P=3 + 0,
II
Fyrledarenät; x = 0,5.
N N
(N— F) + 9 P ’ N + 8P
V3
V
Relationen mellan kopparvikterna vid ordningslös och
symmetrisk anslutning.
Om nämnda relation betecknas med Q, erhålles
N 4- P
Vid treledarenät, Qx = ...... ..........................:..... VI
N + 5 P
Vid fyrledarenät, x = l, Q2 = ^ • 1,333.... VII
N -j- 8 P
Vid fyrledarenät, x = 0,5, Q3 =––— ■ ] ,167.... VIII
Med hjälp av ovan angivna ekvationer II—VIII är
nedanstående tabell upprättad
Enligt ekvation II erhålles nedanstående tabell över
P som funktion av N:
N 10 17 26 37 50 65 82 101 122 145 170
P 2,47 3,07 3,67 4,27 4,87 5,47 6,07 6,67 7,27 7,87 8,47
Relationen mellan tillåtliga spänningsfallet vid ordningslös
anslutning och tillåtliga spänningsfallet vid fullt symmetrisk
anslutning.
Procentuella spänningsfallet vid rent aktiv belastning
W
är = ■—= ■ R ■ 100. Därvid är W — effekten i watt.
E’
Vid symmetrisk trefasbelastning är R = motståndet i
ohm per fas = r, och E = huvudspänningen Eh i voit.
Vid ensidig belastning mellan två faser på ett
treledarenät är R = motståndet i nämnda två faser = 2r. Vid
ensidig belastning mellan en fas och nolla i ett fyr-
E
ledarenät är E — fasspänningen = = och R — mot-
V’3
ståndet i nämnda fas -f- motståndet i nollan, sålunda
R — r -f r0, då r0 = motståndet i nollan.
Om vi beteckna förhållandet mellan nollarea och
fas-area med x, erhållas sålunda följande relationer för spän- F
ningsfallet vid ensidig anslutning av W watt i
förhållande till spänningsfallet vid symmetrisk anslutning. "
W W
Treledarenät „ ■ 2 rl „ • r = 2................... a
Eh2 ’ E,,2 8
WSW ,
Fyrledarenät x — l; — . 2 r/ • r = 6................ b
Eh Eh 6
W ■ 3 W >
Fyrledarenät x = 0,6; -^rr" 3 r/ r = 9 ............ c ,
Eh Eh
Anm.: Dessa relationer återfinnas i dir. Molins föredrag, 3
dock är därvid "snedbelastningen" definierad som förhål- 2
landet mellan strömstyrkan i mest belastade fas och medel- ’
strömstyrkan i alla tre faserna. Eftersom vid treledare- o
nät nämnda förhållande aldrig kan bli större än 1 : | = |,
är linjen för treledarenät felritad.
Vi erhålla sålunda med hjälp av relationerna a, b
och c följande uttryck för tillåtna relativa
spänningsfallet, rj, dvs. förhållandet mellan tillåtliga
spänningsfallet vid ordningslös och symmetrisk anslutning:
Treledarenät.
N _ N
>h = ’(N — P)-f 2 P = N’+ P ............ 111
Fyrledarenät; x = 1.
_N
(N — P) + QP N + 5 P ........
1 : N P [-Treledarenät-] {+Treledare- nät+} x = Fyrledarenät = 1 ! « = = 0,5 Vi Vi «3 Qi
’Ii Qi ■>h «2 Va Q2
10 2,467 0,803 1,245 0.448 2,977 0,336 3,470 0,559 2,38
17 3,067 0.847 1,180 0,526 a, 536 0,409 2,850 0.621 2,15
26 3,667 0,877 1.140 0,587 2,273 0,470 2,483 0,662 1,99
37 4,267 0.897 1,116 0,635 2,102 0,520 2,245 0,708 1,88
50 4,867 0,911 1,098 0,673 1,982 0,569 2,050 0 739 1,80
65 5,467 0.923 1,083 0,704 1,893 0.598 1,950 0,762 1,75
82 6,067 0,931 1,074 0,730 1,826 0.628 1,858 0,785 1,70
101 6,667 0,937 1.067 0,752 1,773 0.655 1,783 0.803 1,66
122 7,267 0.943 1.061 0,771 1,731 0,677 1,723 0,817 1,63
145 7,867 0,949 1.054 0,787 1,695 0,697 1,675 0,829 1,61
170 8,467 0.953 1,049 0,801 1,665 0,715 1,633 0,841 1,59
257 10,267 0,961 1,041 0,833 1,600 0,758 1,760 0,867 1,54
401 12,667 0,969 1,032 0,863 1,545 0,799 1,462 0,891 1,50
Tabellens innehåll är delvis grafiskt angivet i figur 1.
Medelst ovannämnda tabell kunna en del rätt
intressanta jämförelser göras mellan tillåtliga spänningsfall
och erforderliga kopparvikter vid godtycklig, dvs. helt
ordningslös anslutning mellan faserna i ena fallet, resp.
mellan en fas och nollan i det andra fallet. Vid öppna
distributionsnät, dvs. nät, som sakna förbindelse å
låg-spänningssidan mellan de från olika
transformatorstatio-ner matade områden, skulle man nog göra klokt i att
välja nollan lika grov som fasledningen. Vid slutna
20 w> 60 «0 rno m no 160 iao 200 220 240 ieo teo 300 320 3« S60 mo wo anslutningar
Fig. 1.
system kommer man dock upp till så stort antal
anslutningar, att x kan väljas mindre, måhända mellan 1,0
och 0,5.
Det är emellertid olämpligt att gå in för helt
ordningslös anslutning. Vid stigareledningar i ett hus skulle
dylikt förfarande leda till uppenbart slöseri. I realiteten
komma anslutningarna säkerligen att göras med rätt god
ordning inom varje särskild byggnad, vilket även
medför symmetri på nätet. Man kan emellertid befara
snedbelastning, fastän de enskilda abonnenterna äro sym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
