Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 5 maj 1928 - Den elektrotekniska undervisningens utvecklingen vid tekniska högskolan, av professor Emil Alm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FEBR. 1928
2. Svagströms teknik.
3. Ljusteknik.
Därjämte är en fjärde fackriktning för teknisk fysik
planerad, men är ännu ej någon läroplan uppgjord
härför.
Fördelningen av föreläsningar och övningar på de
olika årskurserna är i stort sett densamma som här i
Sverige. Några avvikelser må dock framhållas. I första
årskursen ingå materiallära, maskinlära
(Maschinenkunde) samt nationalekonomi, i andra årskursen såväl
organisk kemi som en överblick över elektrokemien,
vidare teknisk termodynamik, maskinmätteknik samt
rättskunskap. Beträffande de rent elektriska ämnena
börja under andra året en del inledande kurser, såsom
" Grundlagen der Elektrotechnik und Messkunde",
grunddragen av svagströmstekniken samt grunddragen av
ljustekniken. Dessutom pågår under andra årskursens
sommartermin en laborationskurs i mätteknik.
Gemensam f’ör de olika studieriktningarna i den tredje
årskursen är dels en kurs i starkströmsteknik,
behandlande de allmänna grunddragen av de elektriska
maskinerna, dels en kurs i teoretisk elektiicitetslära, dels
elektrotekniska laborationer såväl i mätteknik som på de
elektriska maskinerna. Valfri för alla fackriktningar är
vidare en kurs i växelströmsteori samt en kurs i
arbets-psykologi. Fackriktningarna 1 och 2 ha dessutom
gemensamma kurser i elektromaskinlära samt konstruktion av
elektriska maskiner och apparater. Gemensamma för
fackriktning 1 och 3 äro dels mekaniska
maskinlabora-tioner för elektrotekniker, dels grunddragen av
värmemotorerna, dels (frivilligt) vattenkraftanläggningar.
Fackriktning 1 har under detta år obligatoriskt hiss- och
transportanordningar (med övningar) och vattenmotorer
samt valfritt: teori för elektromagnetiska störningar i
maskiner och anläggningar, induktionsmaskiner och
kaskadkopplingar, regulatorer (direkta och indirekta)
och en större kurs i värmemotorer. Svagströmsteknici
ha obligatoriskt telegrafi och telefoni,
svagströmsappa-rater, elektriska mätinstrument resp. högfrekvensteknik,
och de som tillhöra den ljustekniska studieriktningen ha
obligatoriskt belysningsteknik med laborationer, optik
(fysiologisk och teknisk), vattnets och gasens kemiska
teknologi samt byggnadslära och rumsarkitektur. Till
de valfria ämnena höra där fysikalisk kemi, fotokemi.
fotografi, gasgenerering och gaseldning.
Under den fjärde årskursen äro endast en del
elektrotekniska laborationer samt (valfritt) en kurs i
"Elektrizitätswirtschaft" gemensamma för alla
studieriktningarna. För stark- och svagströmsteknikerna äro
fortfarande elektromaskinlära med maskinkonstruktioner
gemensamma, för starkströms- och belysningsteknici
gemensamma äro elektriska kraftverk inkl.
högspännings-teknik samt en del övningar hörande till
starkströmsteknikernas kurser i elektromotordrift och elektriska
banor. Fackriktning 1 har dessutom särskilt en del
elektrotekniska laboratorier och en kurs i
vattenmotorer, fackriktning 2 har särskilt en del
svagströmslabora-tioner, telegrafi och telefoni samt högfrekvensteknik,
och fackriktning 3 har särskilt ljustekniska övningar,
teknisk optik, gasindustri och kokstillverkning samt en
del övriga därmed sammanhängande ämnen. Till dessa
obligatoriska ämnen ansluta sig även här en del valfria.
Tekniska högskolan i Darmstadt har också en särskild
fackavdelning för elektroteknik- med fyraårig kurs. De
väsentligare avvikelserna gentemot svenska
förhållanden äro under de två första årskurserna följande. I
första årskursen ingår mekanisk teknologi I, omfattande
materiallära samt verktyg och olika
framställningsförfaranden. I andra årskursen ingår hydraulik, fortsätt-
ning av mekanisk teknologi I, allmän (beskrivande)
maskinlära, nationalekonomi, teknisk termodynamik samt
teknisk värmelära I, omfattande värmemotorernas teori.
I tredje årskursen ingår utom de rent elektriska ämnena
"Lasthebemaschinen", vattenmotorer I, ångmotorer I,
gasmotorer I, maskinanläggningar och deras beräkning,
teknisk svängningslära, byggnadslära och
förbränningslära (Feuerung von Dampfkesseln). I fjärde årskursen
ingår utom de elektriska ämnena
"Elektrizitätswirtschaft", regulatorer, vattenkraftanläggningar samt
ång-och gasmotorer, maskinanläggningar, "Getriebelehre"
(=en högre kurs i maskinelement) samt övningar i
maskinlaboratoriet (på ång-, gas- och vattenmotorer).
Vad de rent elektriska ämnena beträffar, börjar i
andra årskursen en för mekanister, elektriker och
kemister gemensam inledande kurs i allmän elektroteknik
(omfattande grundlagar, maskiner och kraftöverföring) samt
en kurs i elektrisk mätteknik, omfattande såväl
föreläsningar som övningar. Under tredje året fortsättas dessa
kurser. Där tillkomma dessutom elektromaskinlära med
konstruktioner och laborationer, elektriska
belysnings-och kraftanläggningar, högfrekvensteknik med övningar,
telegrafi och telefoni samt elektromotordrift. I fjärde
årets kurs ingå högspänningsteknik med laborationer,
varjämte kurserna i allmän elektroteknik,
elektromaskinlära (här omfattande huvudsakligen de
beräkningstekniska och konstruktiva delarna samt apparatteknik),
elektromotordrift, elektriska anläggningar och banor
avslutas. I detta sammanhang kan nämnas, att högskolan
även har en avdelning för matematik och
naturvetenskap, vari bl. a. en fackriktning för teknisk fysik ingår.
Tekniska högskolan i Aachen har en för
maskinbyggare och elektrotekniker gemensam fakultet med
normalt 4-årig studietid. Av olikheterna mot undervisningen
vid vår högskola nöjer jag mig här med att omnämna,
att professorn i teoretisk elektroteknik, Rogowski, under
andra året ger en för mekanister och elektriker
gemensam kurs i "Grundzüge der Elektrotechnik" samt i
"Elektrotechnisches Praktikum". Under tredje året
föreläses av honom i växelströmsteknik, Maxwells teori
och "Schaltvorgänge". Professor Finzi föreläser under
detta år i elektriska kraftanläggningar och banor,
"Baulehre der Elektrotechnik" (elektromaskinlära) och
elektromotordrift. Dessutom föreläses då också i
telegrafi och telefoni. Under fjärde året uppdelas de
studerande i två studieriktningar: för konstruktionsteknik och
för laboratorieteknik.
Även i Dresden är den mekaniska avdelningen
uppdelad i två fack: maskiningenjörs- och
elektroingenjörsfacket. Tyvärr kom jag vid mitt besök där ej i tillfälle
att erhålla några undervisningsprogram, varför jag ej till
detta föredrag kunnat göra någon jämförelse mellan vår
högskola och den i Dresden. De ovan gjorda
jämförelserna torde dock vara något så när typiska även för
övriga tyska tekniska högskolor. Som avslutning på denna
exposé över studieplanerna för elektroteknikerna vid
ovan anförda utländska tekniska högskolor skall jag
därför nöja mig med ett utdrag ur den för tyska
högskolor gällande diplomprövningsförordningen. Som väl
torde vara allmänt bekant, är den uppdelad i en
förprövning och en slutprövning. För förprövning fordras utom
två års studium vid högskolan en viss praktiktid, vid
de preussiska högskolorna 6 månaders sammanhängande
praktik, i Dresden t. o. m. ett års praktisk verksamhet.
Vid de preussiska högskolorna fordras dessutom intyg,
att den sökande under minst två terminer deltagit i
praktiska övningar för den akademiska gymnastik- och
sportläraren. För befrielse härifrån måste man ha särskilt
läkarintyg, eventuellt anhålla om dispens hos regeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
