Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 2 juni 1928 - Elektroteknik under 40 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FEBR. 1928
1902 T. Holmgren, 1903—1905 K. G. Sjöberg, 1906—
1908 A. Westerberg, 1909—1914 B. G:son Berg, 1915
—1917 K. Laurell, 1918—1919 A. Gustrin, 1920—1922
S. Halden, 1923—1924 B. Traneus, 1925—1927 E.
Velander samt A. V. Tengstrand, 1928— F. Dahlgren
samt S. Nordström.
Avdelningen har under sin nära mansålderslånga
levnad uträttat en hel del. Huru många sammanträden, som
gått av stapeln och föredrag som hållits, må här lämnas
osagt. Avdelningens viktigaste insatser hava utan tvivel
gjorts genom dess olika kommittéer, som handlagt ett
flertal betydelsefulla frågor. Från den äldre tiden må
sålunda här omnämnas: 1901 års yttrande över
starkströmskommissionens betänkande rörande elektriska
ljus-och kraftledningar samt beträffande förslag till lag om
elektriska anläggningar; 1903 års framställning till
regeringen om snabbare behandling av
koncessionsansök-l’ingår för elektriska anläggningar; 1906 års
framställning till k. maj:t om vissa lättnader i 1902 års lag om
elektriska anläggningar; 1908 års yttrande om förslag
till åtgärder för tryggande av avtal om elektrisk energi;
1909 års utredning och uttalanden i fråga om utvidgade
kcncessionsbestäminelser för elektriska anläggningar
ut. m.
Inom Teknisk tidskrift har avdelningen haft sitt eget
fackorgan ’"Elektroteknik" fr. o. m. 1907, sedan
dessförinnan under en följd av år mekanik och elektroteknik
varit sammankopplade under en avdelning. Som
redaktörer ha fungerat Ch. Hässler 1907—1917 samt J.
Körner fr. o. m. 1918.
År 1907 trädde avdelningen i förbindelse med den
internationella elektrotekniska kommissionen och dennas
nationella representation, den svenska elektrotekniska
kommittén, tillsattes då för första gången. Detta
internationella samarbete, som under en tidigare följd av år
visade tämligen blygsamma framsteg, har efter
världskriget tagit ett kraftigt uppsving. Ett flertal "stående"
kommittéer ha tagit hand om specialfrågor:
maskin-normskommittén, överspänningskommittén,
kraftledningskommittén (förnyad 1911), överströmskommittén
(tillsatt 1912), isolatorkommittén (1915), vartill ett antal
av senare datum, såsom åskledarekommittén (1921),
radiokommittén (1926) m. fi. Flera — och ganska digra
sådana — av teknologföreningens handböcker utgöra
resultatet av dessa kommittéers verksamhet. För beford-
rande av samarbete mellan svenska elektrotekniei
organiserade avdelningen 1905 det första svenska
elektrotek-nikermötet, som upprepades i några senare
upplagor, sist 1913. Längre fram vidgades det nationella
elektrotekniska samarbetet till ett nordiskt, vars första
representation ägde rum i samband med firandet av
Oersteds 100-årsminne i Köpenhamn 1920. Härefter
följde ett andra möte i Göteborg 1923 och ett tredje i
Oslo 1926, medan det fjärde planerats i Hälsingfors 1929.
Det senaste decenniets märkespunkter inom
utvecklingen av svensk elektroteknik torde i övrigt vara
läsekretsen så välbekanta, att det är överflödigt här ingå
i detaljer. Med hänsyn till avdelningens organisation är
den viktigaste förändringen den uppdelning på
stark-och svagströmssektion, som genomförts fr. o. m. år 1925.
Den kraftiga expansion, som f. n. kännetecknar såväl
den gamla "svagströms"tekniken som den nya
radiotekniken, gjorde denna förändring fullt motiverad.
En annan följd av denna expansion var den
utvidgning av Teknisk tidskrifts avdelning för elektroteknik,
som på avdelningens initiativ genomfördes 1924.
En livlig kontakt har upprätthållits med internationell
elektroteknik, ej endast genom den föromnämnda
internationella elektrotekniska kommissionen (IEC), vid vars
möten avdelningen i regel varit väl representerad, utan
även genom utländska fackmän, som varit gärna sedda
föredragshållare vid avdelningens möten.
Om sålunda i åtskilliga hänseenden den senaste tidens
utveckling ur avdelningens synpunkt erbjuder odelat
glädjande intresse, har det ej kunnat undvikas, att
förhållandena i andra tenderat i något avvikande riktning.
Det ofta mycket omfattande frivilliga arbete, som av
avdelningens medlemmar inom dess kommittéer under
tidernas lopp nedlagts på formulering av normer och
föreskrifter av olika slag, har icke visat sig tillräckligt
för omhändertagande av den omfattande
standardiseringsverksamhet, som är den moderna teknikens stora
spörsmål. Härför krävas såväl pengar som en
organisation av vidsträcktare omfattning än vad avdelningen
kunnat prestera. Avdelningen har emellertid här genom
talrika representanter fortfarande tillfälle på bästa sätt
verka för ett för vårt lands elektroteknik gemensamt
viktigt mål. Denna rätt torde till sist dock vara vad som i
överensstämmelse med avdelningens hittills följda
principer bör värderas högst ur realsynpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
