Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 2 juni 1928 - Selektortelefon för lokalt anrop, av byrådirektör Ivar Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1928
E LEKTROTEKNIK
107
hållas steg- och signalhjulen i sådant läge, att
kontaktfjädrarna Kt och K2 ligga i kontakt med varandra.
Selektorerna äro då strömlösa. När vridarmen passerat
nämnda segment, faller dess tapp in i ett urtag i
segmentet och tager steghjulet med så långt, att
signalhjulet får ett tandmellanrum mitt för kontaktfjädern K2,
varvid kontakten /C1—K2 brytes och en strömimpuls
genomgår alla selektorerna och verkställer deras
utlösning och återställande till normalläge. Därefter åker
vridarmens tapp upp igen på segmentet i sådant läge,
att signalhjulet har ett tandmellanrum mitt för K2,
kontakten K1—K2 är fortfarande bruten och nu stannar
nyckeln, varigenom även kontakten Kx—K3 brytes, och
systemet har återgått till viloläge.
Hela tiden för nyckelns fungerande har utgjort 71/2
à 8 sekunder, varav ungefär 2 sekunder använts för
själva ringsignalen.
Specialnyckel för "allmän signal" och "tidssignal".
För trafikledningen kan det mången gång vara av
fördel, att genom s. k. "allmän signal" kunna på en gång
kalla upp ett flertal eller alla stationer å linjen. Likaså
är det tidsbesparande och bekvämt att kunna, för den
dagliga justeringen av trafik stationernas ur, på en gång
meddela dessa stationer den "riktiga tiden" genom en
bestämd s. k. "tidsignal".
Yid den här beskrivna selektortelefonanläggningen å
linjen Eskilstuna—Oxelösund har för ändamålet ifråga å
telegraf expeditionen i Eskilstuna uppsatts ett särskilt
litet skåp av det utseende vidstånde figur 8
utvisar. Detta innehåller tre nycklar, nämligen i mitten
en ställbar selektornyckel nr 2196-A, lika den förut
beskrivna och varmed således selektivt anrop av en
station vilken som helst kan verkställas. På vardera sidan
av denna nyckel finnes en specialnyckel, för "allmän
signal" resp. "tidssignal".
Dessa nycklar äro så inställda, att en var av dem vid
användandet först utsända 17 växlande strömimpulser i
en enda följd, varigenom alla selektorer å linjen
frammatas till ringställning. Nyckeln för "allmän signal" är
i övrigt så anordnad, att den därefter åstadkommer fem
korta ringningar (= "allmän signal") på alla stationer
å linjen, under det att nyckeln för "tidssignal" utsänder
en lång och sex korta ringningar (= "tidssignal"). På
den förra signalen hava alla trafikstationer att svara i
därför fastställd, särskild ordning. Då tidssignal höres,
skola stationerna däremot ej anmäla sig i telefon, utan
i stället bereda sig på att avläsa "tiden", som här gives
en minut senare genom en andra likadan "tidssignal"
precis kl. 9,00.
Intercall-systemets fördelar och nackdelar.
Det vid här beskrivna anläggning vid
Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösunds järnvägar tillämpade
systemet för lokalt anrop har vissa mycket beaktansvärda
fördelar, som här närmare sammanfattas:
1) Alla stationer hava lika utrustning.
2) En var station kan direkt anropa vilken annan
station som helst.
3) Batteriutrustningen kan uppsättas var som helst på
linjen och innehåller intet relä eller annat slags apparat,
som kan påkalla justering.
4) Linjeundersökningar äro lätta att verkställa,
emedan inga likströmsförbindelser mellan linjetrådarna
förefinnas, med undantag av vid batteristationen, som lätt
kan frånkopplas medelst linj ef rånskil j are under
provningen.
5) Systemet är skyddat från störningar från elektriska
kraftledningar och anläggningar för elektrisk järnvägs-
Fig. 8. Specialnyckel för "allmän signal" och "tidssignal"
drift, alldenstund det är fullständigt symmetriskt
anordnat och isolerat från jord.
Fördelarna i punkterna 2) och 3) äro gemensamma för
både det jordade och det isolerade systemet för lokalt
anrop i jämförelse med systemet för centralt anrop.
Såsom detta senare tillämpas vid t. e. Statens järnvägar
måste nämligen varje anrop mellan två linjestationer
alltid förmedlas av centralstället, dvs. först anropas
detta och därefter verkställer detsamma det selektiva
anropet. (I Amerika, Belgien m. fi. länder, där det s. k.
"dispatching"-systemet är genomfört, finnes däremot å
centralstället alltid en person, den s. k. "dispatchern",
med telefon på huvudet, så att en linjestation endast
behöver gå in på ledningen och direkt begära önskad
station, vilket naturligtvis går betydligt snabbare). Vid
systemet för centralt anrop är det även nödvändigt att
placera linjebatteriet på den centrala anropsstationen.
Den i punkt 5) angivna fördelen har det isolerade
systemet för lokalt anrop gemensamt med det vid
Statens järnvägar använda för centralanrop i jämförelse
med det jordade systemet för lokalt anrop.
De här angivna fördelarna hos systemet för lokalt
anrop utan jordförbindelse måste dock betalas genom det
förhållandet, som på sätt och vis kan anses vara en
nackdel, att linjebatteriets spänning måste tagas till
betydligt högre än vid de andra systemen. Sålunda
erfordras t. e. för en 50 km lång 6 kvmm kopparledning med
20 stationer, räknat från batteristationen till den längst
bort belägna ändan av linjen: vid systemet för centralt
anrop c:a 110 V, vid det jordade systemet för lokalt
anrop 192 Y och vid det isolerade systemet för lokalt
anrop omkr. 275 V.
Nämnda olägenhet med jämförelsvis hög spänning
torde dock, under förutsättning att väl isolerad materiel
användes vid stationsinledningar m. m. ej få anses vara
av allt för stor betydelse, enär den risk, som skulle
kunna tänkas uppstå t. e. för linjepersonal vid beröring
av trådarna å stolparna, är högst obetydlig, emedan
systemet är dels isolerat från jord och dels försett med
anordningar, som begränsa den från batteristationen
utgående strömmens styrka, även om linjepersonalen
skulle samtidigt beröra båda linjetrådarna. Nämnda
förhållande beträffande batteriets spänning är i alla
händelser av underordnad betydelse i jämförelse med de
fördelar systemet innebär, bland annat icke minst den be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
