Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 7 juli 1928 - Några satser om avstämda elektriska strömkretsar, tillämpade på ett problem rörande Petersenspolar, av R. Lundholm - Fjärde nordiska elektroteknikermötet i Hälsingfors 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
TEKNISK TIDSKRIFT
7 JULI 1928
Vi skriva uttrycket 3) under formen
3 P
I=
Bn1+1+... Q
(5)
Enligt det nyss sagda måste
— - 3 P 3 Q
l1 ii Üit O’’1 ^ vara ändliga.
32-, 3st
Vi derivera nu I partiellt med avseende å
ll.Q^l.p
SI __3zt x dzt
as,-"
Här äro både täljare och nämnare ändliga.
31
P3J = 0
3 Q
fallet är
och alltså
Q
1 =
31
(6)
Om täljaren är = 0 men ej nämnaren, är - = 0* och
C Z.
d 7=0
dvs. strömmen ändras icke alls, när man ändrar Zi. Detta
fall kan betraktas som ett specialfall av vår sats.
Om nämnaren är — 0 men ej täljaren, så är Q = 0. Då är
I = cc. För detta fall är dl ej induktionsfri samtidigt
med d e±.
Det tredje fallet är, att både täljare och nämnare äro
= 0, varav följer:
Q — O och
"3 Q
3 P= I 3 <2
Insätt detta samt P = IQ i uttrycket för
C Z J ’
Här är täljaren identiskt = 0 och alltså hela uttrycket
= 0, trots att även nämnaren är == 0.
Även detta fall kan alltså inrangeras som ett specialfall
i vårt teorem.
Slutligen har man det fall, att
a ö . —
Q och — äro - 0 men ej P.
dz.
I detta fall är
obestämd och strömstyrkan enligt 5)
Här måste förutom Q även P eller ■ 1 vara = 0. I förra
3 z.
oändlig.
Som slutresultat får man alltså, att teoremet gäller utom
i de fall, då I ^ oo. Detta fall representerar emellertid
serieresonans och vi hava förut visat, att vid serieresonans
äio förlusterna mycket stora, även om motstånden äro
mycket små. När serieresonans föreligger, så är alltså
förutsättningen för hjälpsatsens giltighet, mycket små förluster,
ej tillfinnandes. Man kommer alltså till att de behandlade
undantagsfallen icke inkräkta på hjälpsatsens giltighet.
FJÄRDE NORDISKA ELEKTROTEKNIKERMÖTET
I HÄLSINGFORS 1929.
År 1920 hölls i Köpenhamn i samband med
högtidlighållandet av //. C. örstecls 100-årsminne det Första
nordiska elektrotekniker mötet. Detta möte, som tack vare
synnerligen omsorgsfulla förberedelser och en storartad
gästfrihet från de danska värdarnas sida blev en
glänsande succés, födde tanken på anordnandet av
regelbundet återkommande möten av de nordiska ländernas
elektrotekniker, för kamratlig samvaro och utbyte av
fackliga erfarenheter. Nästa möte avhölls i Göteborg
är 1923, i samband med jubileumsutställningen, varefter
följde Oslo år 1926. Nästkommande sommar, år 1929,
har åter en treårsperiod förflutit, och turen kommer då
till vårt östra grannland att stå för värdskapet. I
början eller mitten av juni månad 1929 anordnas i
Hälsingfors det Fjärde nordiska elektroteknikermötet, för vilket
förberedelser sedan långt tillbaka igångsatts under
ledning av en arbetskommitté med den icke minst bland oss
svenskar högt uppskattade professor B. Wuolle i
spetsen, samt i övrigt bestående av dir. G. M. Nordensvan,
dir. E. v. Schantz, industrirådet I. Killinen samt
ingenjörerna A. Alftan. R. Engberg, E. Timgren och V.
Veijola.
För förberedande av det svenska deltagandet har
tillsatts en kommitté, bestående av kommerserådet A. F.
Enström, ordförande, överdirektör W. Borgquist,
direktör J. S. Edström, statsinspektör R. Holmer,
byrådirektör A. Holmgren, civilingenjörerna J.
Körner och S. Norberg samt professor H. Pleijel. Till
sekreterare har utsetts byråingenjör F. Dahlgren.
Den 17 och 18 sistlidne maj hölls i Hälsingfors och
Borgå en förberedande konferens för preliminärt fast-
ställande av mötets program. Vid denna konferens
representerades den svenska kommittén av statsinspektör
Holmer, Norge av prof. J. Bache-Wiig och Danmark
av dir. H. W. Pade. Grunddragen av mötesprogrammet
diskuterades därvid, men dess detaljer bliva föremål för
ytterligare överväganden. Åtskilliga föredrags- ocli
diskussionsämnen hava anmälts och allt tyder på att det
tekniska utbytet kommer att bliva värdefullt.
De egentliga förhandlingarna komma att i
huvudsak äga rum under de två första av de tre dagar, under
vilka mötet varar. Den tredje dagen är anslagen till
en utfärd till Wiborg och Imatra, Finlands största och
modernaste kraftanläggning, belägen i en för sin
naturskönhet besjungen nejd. Här äger mötets högtidliga
avslutning rum.
Besöket vid Imatra torde komma att erbjuda en hel del
av intresse. Kraftverket, som anlägges av finska staten,
beräknas fullt utbyggt kunna lämna 180 000 kW. F. n.
insättes maskineri för 54 000 kW. Huvudöverföringen
sker i riktning mot Hälsingfors över en 120 kV ledning.
Det torde vara överflödigt nämna, att de finska
värdarna räkna med och hoppas på ett talrikt deltagande
även av elektroteknikernas damer. Det har räknats med
att enbart från Sverige ett hundratal damer och herrar
skola göra mötets arrangörer den glädjen att infinna sig
i Hälsingfors och Imatra.
Ovanstående rader ha till uppgift att i god tid
förbereda vad som komma skall, så att dispositionerna för
nästa sommar kunna vidtagas med ögonmärke på
infriandet av våra finska värdars förhoppningar om ett
livligt deltagande. F. Dn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
