Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 1 sept. 1928 - Transformatoroljans slamningsproblem, av ingenjör B. Anderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’{!■ nov. 1928 ELEKTROTEKNIK
Tabell IV. Lackerade katalysatorer. 1 månads upphettning till 100°C.
159
Kolv
Närvarande katalysatorer
lackerade
Olja II
[-Siam-mängd-]
{+Siam-
mängd+} f
[-Förhållan-detal-]
{+Förhållan-
detal+}
% oljesyra
hos
slamm
filtr.
olja
[-Vikts-minskn.-]
{+Vikts-
minskn.+}
av lacket
i mg
Olja IX
[-Slammängd-]
{+Slam-
mängd+} I
[-Förhållandetal-]
{+Förhållan-
detal+}
% oljesyra
hos
slamm
filtr.
olja
[-Vikts-minskn.-]
{+Vikts-
minskn.+}
av lacket
i mg
Härjämte har samtidigt inom varje serie samma olja
upphettats i tvenne 120 cm3 vågglas (Kolv 8 och 9),
vilka fyllts under vakuum, varpå väl inslipade proppar
av glas påsatts. Upphettningen av oljorna i dessa kärl
har alltså skett fullständigt utan närvaro av luft eller
syrgas.
Syrgasen har letts från kolv 7—1.
I kolvarna 1—7 har invägts 75 gr olja ocli i
vågglasen (kolv 8 och 9) 100 gr, varför samma förhållande
mellan oljevolym och lackerad yta existerar för kolv 6 och
vågglas (kolv) 9.
Resultat.
De använda oljorna äro desamma som under
beteckning II resp. IX använts vid föregående försök.
Erhållna resultat återfinnas i tabell IV, i vilken förutom
slammängd och syrehalt hos siam och filtrerad olja även
angives förhållandet mellan erhållna slammängder vid
föregående undersökning med olackerade metaller och
vid denna med lackerade metaller samt viktsminskningen
hos lacket. Härvid har dock ej hänsyn tagits till
skillnaden i upphettningstid, varför förhållandetalet alltså
egentligen bör fördubblas.
Av resultaten framgår, att detta förhållande för olja
Il är förvånande nära lika för olika katalysatorer,
vilket alltså bevisar, att. skillnaden i katalysverkan mellan
olika metaller resp. ytbehandlingar av desamma gör
sig ungefär i lika grad gällande trots lackeringen; lacket
självt har däremot ingen som helst inverkan på
slam-bildningen och praktiskt taget ej heller på syrebildningen.
För olja IX har egendomligt nog erhållits avsevärt
större slammängd för lackerade, betsade och rostade
järn-katalysatorer än för de olackerade under en hälften
så lång upphettningstid. Orsaken härtill ligger tydligen
just i den dubbelt så långa upphettningstiden för proven
med lackerade katalysatorer, vilket gör, att oljan ger
en förhållandevis betydande slammängd även utan
katalysatorer, vartill kommer, att lacket självt för denna
olja visar en ej i detta sammanhang negligerbar
inverkan. Härav följer alltså, att det endast fordras en
ytterst ringa inverkan av järnet för att angivna värden
skola erhållas. Detta förhållande gör sig även gällande
för 30 cm2 reducerad och lackerad koppar, ehuru i mindre
grad på grund av den större katalysverkan av detta
material. Subtraheras emellertid erhållen slammängd
för denna katalysator (0,062) med den för lackerat glas
funna (0,033), erhålles 0,029 % och ett förhållandetal om 1,97,
vilket betraktelsesätt, ehuru innebärande en mycket stor
approximation, dock i viss mån klarlägger det ovan sagda.
Som ovan antytt visar denna olja en märkbar, ehuru i
förhållande till metaller ytterst obetydlig inverkan av
lacket, vilken inverkan dock med säkerhet till
övervägande del är att hänföra till ur lacket utlösta ämnen.
En häremot svarande viktsminskning av lacket kunde
nämligen konstateras, varjämte den för olja IX i
vågglasen — alltså utan lufttillträde — funna större
slam-mängden vid lack närvarande ger ett otvetydigt bevis
för att orsaken till lackets inverkan är den ovan
antydda.
Den ovannämnda viktsminskningen av lacket kunde
genomgående konstateras även för de lackerade blecken,
ehuru minskningen var störst för lacket i vågglasen (kolv
9), alltså vid frånvaro av syrgas. Lackskikten visa dock
ingen som helst synbar förändring efter upphettningen
i oljan.
B. För kontroll av föregående resultat ha försök
utförts med upphettning av transformatorolja i öppna
järnkärl, dels med en med pappersomspinning isolerad och
därpå lackimpregnerad (vakuuinimpregnerad) normal
transformatorspole närvarande, dels med oljan enbart.
Lådornas ytstorlek ........................................860 cm2
Oljemängd ......................................................1300 cm3
Spolens ytterdiam/innerdiam........................31,5/20,5 cm
„ tjocklek ..........................................1,05 cm
Spolen var utförd av bandkoppar 9,5 X 1 mm, isolerad
genom omspinning med 5 ggr papper i halv överlappning
-j- 1 gång bomull och därpå vakuumimpregnerad med
oljebeständigt isolerlack. De olika varven voro hårt
sammanlindade före impregneringen.
Spolen var med 3 st. 4 cm2 glasbitar som underlag
placerad på 3 mm avstånd från skålens botten och
koncentriskt i förhållande till skålens väggar.
Upphettningen skedde i sandbad till 100°C ± 2° med
skålarna tätt tillsammans på en 3 mm kopparplåt för
erhållande av så jämn temperatur som möjligt.
Temperaturskillnaden uppgick endast till 1 à 2° mellan oljorna i
de olika skålarna.
Oljeprov om 100 gr uttogos ur den varma oljan medelst
pipett efter och under grundlig omröring för jämn
fördelning av slammet. Slammängden bestämdes i dessa
efter fällning med 3 ggr oljevolymen normalbensin.
Resultat.
Erhållna resultat återfinnas i tabell V samt i fig. 3.
Undersökningen har utförts på olja II, identisk med
oljan med detta märke i föregående försök.
Som synes, erhålles upp till 20 veckor praktiskt taget
samma slambildning med som utan spole och t. o. m.
något större utan, förmodligen på grund dels därav, att
cirkulationen något förhindras av spolen, dels det
bildade slammet med förkärlek avsätter sig på spolen,
varför den påskyndande inverkan av slammet i någon mån
minskas genom att det kommer i mindre intim kontakt
med oljan. Efter nämnda tid visar emellertid oljan med
lackerad spole en mycket stark ökning i slambildningen,
1 90 cm2 betsat Fe ................0,039 2,97 27,3 0,27 14.4 0,038 0,026 36,3 0,io 11,1
2 90 cm’- rostat Fe ................0,027 1,78 23,6 0,20 4,8 0,042 0^048 33,2 0,io 5,3
3 30 cm2 reducerad Cu ................0,088 2,20 20,7 0,27 13,2 0,062 0,92 33,5 0,io 4,8
4 90 cm2 reducerad Gu ................0,216 1,75 20,3 0,41 28,3 0,112 2,62 25,2 0,13 2,2
5 90 cm2 betsat Fe 1 ................o,133 1,50 20,5 0,27 49.8 0 086 2,04 24,2 0,09 6,0
30 cm2 reducerad CuJ ’ ’ ’ ’ - ’ ’
6 90 cm2 glas, lackerat ................0,020 — 27,3 0,io 44,7 0,033 — 26,3 Ö,io 30,9
7 Utan katalysatorer och lack O,020 — 25,5 0,07 — 0,029 — — 0,06
8 Utan katalysatorer och lack 0,002 — — 0,07 — i 0,ooo8 — — 0,09 —
9 120 cm2 glas, lackerat................0,002 — — 0,07 111,o j 0,0015 — — 0,09 96,5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>