Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 6 okt. 1928 - 1927 års kabel Sverige—Tyskland, av byrådirektör A. Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1928
E LEKTROTEKNIK
169
parallellslinga på stranden. Denna överskottslängd var
emellertid blott 184 m lång.
Sedan genom mätning från kabeländen i land
konstaterats, att den utlagda kabeln var felfri, stävade
Norderney åter mot söder för att än en gång försöka sig på
den svårrealiserade skarven vid tyska kusten. Denna
gång lät sig denna utföras utan missöden. Den färdiga
skarven sänktes den 2 september kl. 1,15 på morgonen.
Från Kämpinge, där kabeln nu kontrollerades i elektriskt
hänseende, meddelades snart pr radiotelegram, att
isolation och motstånd voro normala, Därmed kunde
kabelförläggningen anses slutförd, och de motigheter
expeditionen varit utsatt för anses övervunna. Det är att
märka, att dessa alla voro att tillskriva de ogynnsamma
väderleksförhållandena och hade intet som helst
samband med det särskilda förhållandet, att expeditionen
avsett en pupinkabel.
Utläggningen av landkablarna.
Under tillverkningen av kabeln visade det sig, att den
använda metoden för förhindrande av överhörning mellan
olika fyrskruvar genom anbringande av statiskt skydd
var mycket effektiv. Mellan ledningar i närliggande
fyrskruvar var överhörningsdämpningen avsevärt högre än
den redan ovanligt högt fixerade garantisiffran, 11,0
neper. Så belägna fyrskruvar hava olika stigning på
skruven. Två fyrskruvar, som åtskiljas med en tredje
skruv, hava däremot i regel samma stigning, och det
visade sig nu, att mellan ledningar i sådana
överhörnings-dämpningen var lägre och tangerade garantivärdet.
Detta betyder, att för uppnående av så stor
överhör-ningsfrihet, som här föreskrivits, det ej räcker att
borttaga den statiska inverkan, vilket skärmningen tyckes
göra fullständigt, emedan induktionen börjar göra sig
gällande även mellan skruvar, som ligga långt isär i
kabelsektionen, om de nämligen hava samma stighöjd på
skruvningen. Mot slutet av tillverkningen vidtogos
åtgärder häremöt, i det stighöjden gjordes olika för alla
skruvar i kabeln. Dessförinnan var emellertid hela don
svenska landkabeln samt sjökabeln med undantag av 5
pupinsektioner färdigställd. Förbättringen kom sålunda
endast de nämnda 5 sjökabelsektionerna och tyska
lànd-kabeln tillgodo. Normalt utföres nu vid skarvningen av
la.ndkablarna, vilka levererades i längder om 550 meter
och sålunda ingå med 4 längder pr pupinsektion, kapa-
Kabel
HIBi
T
Fig. 9. Koppling för motståndsmätning.
citetsbalansering i samband med skarvningen endast
inom varje fyrskruv. Med anledning av ovannämnda
förhållande utfördes dock vid skarvningen av svenska
landkabeln särskilda utbalanseringsåtgärder för att reducera
överhörningen mellan ledningar tillhörande olika
fyrskruvar med samma stigning. Förbindelserna mellan
land- och sjökabel i Kämpinge och Zarrenzin äro utförda
medelst vanliga skarvar, varigenom således kabelledarna
befinna sig inom en sammanhängande blymantel mellan
sJutrörsboxarna vid överdragsstationerna i Malmö och
Stralsund.
Leveransmätningar.
De olika delsträckorna av kabeln blevo i mån som de
färdigställts föremål för leveransprovningar, som
utfördes genom Telegraphentechnisches Reichsamt i Berlin.
Då garantivärdena enligt kontraktet i huvudsak avsågo
Fig. 10. Kabelns ilandföring vid svenska kusten.
hela den levererade överdragssektionen, kunde dessa
mätningar ej i alla hänseenden utgöra kontroll på de i
specifikationen stipulerade värdena,
För landkablarna utfördes vanliga leveransmätningar
å fabrikationslängderna. Likaså å pupinboxarna för
landkablarna och spolarna för sjökabeln. Av de
sistnämnda mätningarnas resultat återges i fig. 11 kurvor
över förlustmotståndets och induktivitetens ändring med
mätströmstyrkan vid 800 perioders mätström.
Föreskrifter härom saknades i specifikationen; mätvärdena äro
att anse såsom mycket gynnsamma, allmänt taget. Fig.
12 visar för samma spolar förlust- och totala motståndets
(inberäknat likströmsmotståndet) ökning med frekvensen.
Specifikationen föreskrev för likströmsmotståndet högst
2,7 ohm, för totala motståndet vid to — 5 000 resp.
lf 000, i medeltal högst 3,0 resp. 4,3 ohm. Ehuru mät-
Fig. 11. Sjökabelspole övre delen: Förlustmotstånd.
Nedre delen: Induktans.
ningen ej är utsträckt ända upp till den högre av dessa
frekvenser, visar kurvan dock tydligt, att fordringarna
äro väl uppfyllda. Den understa kurvan visar
induktansen beroende av periodtalet.
Efter hopkopplingen i Nordenham av sjökabelns
huvudsträcka, 105 216 m, utfördes å denna fullständiga
kontrollmätningar beträffande såväl likströms- som
växelströmsdata hos kabeln. Av dessa må nämnas
isola-tionsvärdet, som var c:a 60 000 megohm pr km ledning
samt likströmsmotståndet för dubbelledning (inberäknat
spolar), 20,1 ohm/km under det specifikationsvärdet var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
