Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 3 nov. 1928 - Starkströmskabelinstallationer i U. S. A., av civilingenjör Bror Hansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1928
E LEKTROTEKNIK
191
i
!
tQ 10C
300 400 mim
Ledare area
Fig. 10. Belastning på 12 kV
trefaskablar. 1. Edisonbolagets max.
vinterbelastning (Cu-temp.: 78° C). 2.
Edisonbolagets max. sommarbelastning
(Cu-temp.: 78° C). 3. Belastning enligt V. D. E.
1928 om 6 parallella kablar (Cu-övertemp.:
25° C).
aktas, att blanka blykablar användas i U. S. A.). Ett
par av de stora bolagen använda upp till 110°C
koppartemperatur på en del gamla lågspänningskablar med tjock
isolering, och rösta för övrigt för en ytterligare höjning
av specifikationernas föreskrifter. Mot en sådan ökning
talar ej blott den
förstöring, kabeloljan
undergår, utan även den
ökning i de dielektriska
förlusterna, som
inträder vid högre
temperatur.
Yid
genomslagsprovning med
växelspänning på korta prover
jämför man den tid och
den spänning, som åtgår
innan genomslag
uppstår, genom att antaga,
att
genomslagsspänningen är omvänt
proportionell mot sjunde roten
ur tiden. Man har
funnit denna relation såsom
varande ett medelvärde,
som med någorlunda
noggrannhet kan
tillämpas på olika
amerikanska fabrikat. Allt för
mycken tillit torde ej
böra sättas till relationen, alldenstund livslängden
säkerligen är mycket beroende på de dielektriska förlusterna
och den kemiska hållbarheten hos oljorna. Dessa
egenskaper, variera mycket för olika tillverkningar. De synas
emellertid hava föga inflytande på det mer momentana
genomslaget hos en kabel.
Efter installation eller reparation av en kabel provas
med likspänning, då laddningsströmmen för
växelspänning blir för stor för tillgängliga apparater. Man
påtrycker under fem minuter en likspänning av 2,5 gånger
växelprovspänningens storlek. Detta prov är speciellt
ägnat att upptäcka felaktigheter i skarvar såsom
koppar-filspån i fabriksisoleringen, blåsor i asfaltkompounden
etc., framtvingar emellertid installerandet av onödigt
stora porslin å ändboxar, -—-
frånskiljare etc. Denna
provningsmetod är ej nu så
populär som för ett par år sedan,
då man däri trodde sig hava
funnit ett medel att i förväg
spåra en åldring av en kabel
genom förändringen i
isolationen ledningsförmåga för
olika spänningar. Ju mer
denna ledningsförmåga
minskades med ökad spänning,
dess sämre antogs
isolationen vara. Detta har
emellertid senare befunnits ej hålla
streck. Likspänningsprov användas fördenskull numera
endast efter nyinstallation eller reparation.
"X"-bildning.
På grund av de höga dielektriska förlusterna hos
hartsoljor övergick man för några år sedan till att impregnera
högspända kablar med rena mineraloljor. Såsom det
syntes, på grund av denna förändring i
impregneringsmedel, började ungefär ett år därefter en mängd
genomslag uppstå i kablarna. Vid undersökning av isoleringen
i närheten av genomslagen fann man mellan närliggande
varv av ett och samma pappersband ett vaxartat,
gulbrunt ämne, vars kemiska sammansättning ännu är oklar,
kanske mest på grund därav, att ämnet är olösligt i alla
kända lösningsmedel. Ämnet benämndes "kabelost",
"kabelvax" eller "X" och fick skulden för genomslagen.
Omfattande undersökningar synas emellertid nu visa, att
"X" ej är den direkta skulden till dessa genomslag.
Ämnet uppstår på sådana platser i isoleringen, där
impregne-ringen varit dålig och där luftblåsor förefunnits. Man
har lyckats framställa det syntetiskt ur kabelolja genom
att förvara den i kontakt med en gas, som utsättes för
ett elektriskt fält. Eftersom oljan härunder ej utsatts
för någon spänningspåkänning, antager man, att "X"
bildas, då oljan bombarderas av de gasjoner, som bildas
i fältet. Man har ju för övrigt lyckats åstadkomma en
liknande polymerisering av gasformiga kolväten först till
flytande och sedan till fasta ämnen genom att bestråla
dem med katodstrålar, alltså bombardera dem med
elektroner. I en kabel bör alltså "X" bildas, där joniserbara
gaser förefinnas. Att fenomenet ej så ofta iakttagits i
kablar, impregnerade med hartshaltiga oljor han bero på,
att dessa oljeblandningar ha högre viskositet än de
mineraloljor, i vilka "X" oftast iakttagits. Om inga
expansionskärl förefinnas för oljan, böra de tomrum, som
uppstå, då kabeln avkyles, bliva mer koncentrerade då oljan
är lättflytande. En sådan olja flyter dessutom lättare
bort från de högt belägna delarna av kabeln än en tjock
olja. Något fullgott bevis för denna teori har emellertid
ej framkommit. Att "X" ej uppmärksammats så mycket
i svenska kablar kan bero dels på omsorgsfullare
impregnering och dels på att så höga drifttemperaturer ej
användas. Hög temperatur påskyndar reaktionen.
Elektrolys.
Eftersom blanka, alltså ej asfalterade, pappers- och
jutespunna samt armerade kablar användas i U. S. A., ha
svårigheterna på grund av elektrolys varit mer påtagliga
än hos oss. Frätning från elektrolys uppstår nästan
uteslutande då strömmen lämnar blymanteln, alltså där
denna mantel har positiv spänning gentemot
omgivningen. Den mest lyckade metoden att avvärja frätning
från de vagabonderande strömmarna har
fördenskull, såsom känt, varit att ansluta blymanteln med
-28"-•
Fig. 11. 27,5 kV-skarv å Höchstädterkabel. 1. Fabriksisoleringen. 2. Varnished-cambrie-band. 8. Pappersband.
4. Bakelit-cylinder. 5. Metallband. 6. Olja. En finess vid utförandet av denna skarv är, att
varnished-cambric-isoleringen (2) och metallbandet (5) anbringas före förbindningen av de två kablarnas kopparledare med varandra.
Härigenom uppstå ej så svåra mekaniska påkänningar å isoleringen där faserna åtskiljas vid skarvens ändar.
hjälp av dräneringskablar till den negativa
samlingsskenan i spårvägarnas understationer. Eventuella
vagabonderande strömmar, som inkomma i blymanteln, återgå
alltså till understationen genom dräneringskablarna,
vilkas tryckpunkter anordnas så, att alla blymantlar i nätet
hava 1—2 volts negativ överspänning. Där förskjutningar
i belastningen ocli därmed även i de vagabonderande
strömmarna äga rum under dygnet, så att en fast
ansluten dräneringskabel tidvis skulle leda ström från
understationen till tryckpunkten, installeras en automa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
