Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 3 nov. 1928 - Transformatoroljans slamningsproblem, av ingenjör B. Anderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
TEKNISK TIDSKRIFT
3 NOV. 1928
fall iakttagas i form av en droppe, flytande ovanpå den
hårda slamskorpan i kolven.
Därför har införts en sköljning med normalbensin efter
bensolens indunstning, varigenom oljan upplöses i
bensinen och kan avlägsnas med denna genom dekantering.
Se för övrigt metodbeskrivningen. Behovet av
införandet av denna ej i någon annan metod förekommande
bensintvättning av slammet framgår av en del i tabell X
införda värden på slamtalen med och utan sköljning.
Bensinresterna avlägsnas härefter genom en 3 timmars
upphettning vid 105°.
D. Utdrag ur försöksresultat, erhållna vid slamningsprov
samt vid tjärbildningsprov.
I tabell XI är upptaget ett litet urval av de hundratals
oljeprov, som under de senaste 3 åren undersökts på
Aseas laboratorium enligt metod Anderson-Asea.
Värdena gälla för normala standardprov. I tabellen äro
angivna dels värden erhållna vid upprepade prov på ett
antal oljemärken, dels värden erhållna för vid olika
tillfällen och från skilda håll (t. o. m. från skilda länder)
insända prov på mera konstanta oljekvaliteter, varibland
märkes en del av förutnämnda oljemärken. (De verkliga
oljemärkena äro i tabellen utbytta mot romerska siffror
el. a. beteckningar).
I tabellens högra sida äro kvalitetsbeteckningarna
utsatta i enlighet med nedanstående av Asea sedan mer än
2 år använda kvalitetsindelning, grundad på slamtal och
syrehalt enligt metod Anderson-Asea och som jämförelse
den på tjärbildningstalet baserade och av Svenska
teknologföreningen provisoriskt antagna att gälla åren 1925
och 1926. Som synes, är avvikelsen synnerligen stor och
Tabell X. Inverkan av sköljning av slammet med bensin.
Oljemärke Utan sköljning med bensin Med normal sköljning med bensin och efterföljande torkning Ännu en sköljning med
efterföljande torkning
Slamtal efter 100 tim. oxidation i apparat 1
II .................... 0,307: 0,198; 0,397; 0 400 0,122; 0,122; 0,134; 0,119 0 120: 0,122
IV .................... 0,228; 0,301; 0,185 0,127; 0,115; 0,128 0,127; 0,115; 0,127
V .................... 0,406; 0,513 0,353; 0,305 0,349; 0,303
VIII.................... 0,505 0,27
IX .................... 0,075 0,065
XV ................... 0,090; 0,085; 0,090 0,048; 0,050; 0,049
XVI.................... 0,080; 0,085; 0,090 0,053; 0,055; 0,052
G. 601 c ............ 1.32: 1,05 0,542; 0,503
G. 606 ............ 0,534 0/266
G. 488 ............ 0,299; 0,435 0,132; 0,139 0,131; 0,137
Tabell XI.
Fig. 7. Skiss över termoelementens placering vid
tem-peraturmätning~i^oljeprovningsapparaten.
ningen av bensolen-kloroformen, som användes för
slammets utlösning från filtret resp. från apparatens delar,
avskiljes dock denna oljekvantitet och kan i många
Oljemärke [-Tjärbild-ningstal-] {+Tjärbild- ningstal+} i "/o1 Normala slamningsprov i apparat 1 100 timmars oxidation Kvalitetsindelning på basis av
Slamtal i % "/o oljesyra hos filtrerad olja Slamtal
Tjärbild-(enl. Asea) ningstal
Värden erhållna vid upprepade prov på ett och samma oljeprov.
II ............ 0,08 0,13; 0,11; 0,12; 0,13; 0,12 II I
III ............ 0,09 0,26; 0,19; 0,24 ’ 0,27; 0,25: 0,30 IV I
IV ............ 0,08 0,12; 0,14; 0.13 0,53; 0,57; 0,55 III I
V ............ U.ll 0,28; 0,27; 0,29 0,59; 0,63; 0,57 IV I
VI ............ 0,08 0,23; 0,26; 0,25 IV I
VII ............ 0,20 s. f. 0,15; 0,17; 0,15; 0,15 III II
VIII ............ 0,16 0,26; 0,27; 0,27; 0,25 0,35; 0,37; 0,34; 0,36 IV II
IX ............ ,,„„ /0,062; 0,061; 0,062; 0,070 0,23; 0,24; 0,20; 0,25 1 , T U’UM \0,065; 0,066; 0,055; 0,060 0,22: 0,25; 0,23; 0,21 i
X ........... V " * " * / / ’ 7 ’ 7 7 ’ / 1 J 0,16 f. 0,33; 0,30 IV III
XI ............ 0,20 f. 0,34; 0,38; 0,44 IV III
XII ............ 0,08 0,062; 0,062; 0,063; 0,065 0,20; 0,22; 0,20; 0,23 I I
XV ............ 0,09 0,059; 0,061; 0,065; 0,060 0,23; 0,23; 0,21; 0,22 I I
i I händelse av fällning användes beteckningen: s. f. = svag fällning; f. = fällning; m. f. = mycket stor fällning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
