Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 juni 1928
MEKANIK
75
rullager, toleranser för diàmetermått, verktygs- och
mejselstål, avrundning av skruvändar, oarbetade T-spår,
nitar diverse typer, säkringsbrickor, kil- och spåraxlar,
verktygskonor, manhål ocli manhålslock, grovtoleranser
osv.
På det elektriska området har standardiseringsarbetet
också fortgått med ökad iver. Omfattande utredningar ha
verkställts beträffande gummiisolerade ledningar,
jordkablar, kok- och värmeapparater, symboler, hissar och
transformatorer, isolationsmaterial samt maskinnormer.
Vid Svenska teknologföreningens avdelning för
elektroteknik sammanträde den 16 mars diskuterades
förslaget till grafiska symboler för kopplingsdiagram vid
elektriska kraftanläggningar och godkändes detsamma.
Förslaget skall nu underställas Elektriska
standardise-riugskommitténs godkännande, varefter det insändes till
SIS för fastställelse som svensk standard.
För gummiisolerade ledningar föreligger ett korrektur,
vilket emellertid är föremål för vissa smärre justeringar
med hänsyn till önskvärdheten av att förslaget skall
anpassa sig till de nya tyska normerna på området.
Pågående standardiseringsarbeten beträffande
installationsmaterial ha även fortskridit så, att de slutliga
resultaten börja kunna skönjas. Vid en internationell
konferens i Berlin i oktober 1927 klarlades vissa linjer för
standardiseringen på detta område, och under april
kommer en internationell konferens att avhållas i Oslo, vid
vilken man har all anledning förmoda, att slutliga
resultat för vissa slag av isolationsmaterial, nämligen i
iorsta hand dosströmställare och säkerhetsapparater
komma till stånd.
Inom varvsindustrien följer man
standardiseringsspörsmålen med stor uppmärksamhet. En särskild
standardiseringskommitté har inom denna bransch bildats.
Denna kommitté har i första hand till uppgift att samla
och sammanföra de olika standardförslag, som av de
skilda främmande länderna utarbetats, i avsikt att
utreda i vilken utsträckning sådana standard kunna anses
tillämpliga inom den svenska varvsindustrien. Några
egna initiativ för utarbetandet av speciellt svenska
standard inom skeppsbyggeriet tagas icke av
varvsstandard-kommittén, åtminstone icke för närvarande, utan är
nämnda kommittés hållning tills vidare av mera passiv,
avvaktande art.
Under år 1927 har ett arbete av mera grundläggande
betydelse inom standardiseringsområdet kunnat avslutas,
i det en del begreppsbestämningar vid provning av
metallers draghållfasthet blivit fastställda såsom
provisoriska svenska standard. Arbeten härför ha handlagts
av Statens provningsanstalt, och fastställda standard
därifrån komma att gå under beteckning SP.
Kommittén för standardisering av byggnadsmaterial
liar under 1927 varit livligt verksam inom de olika
områden, som tagits upp till behandling. Bland detaljer,
som sålunda bearbetats, kunna nämnas: gångjärn, lås
och reglar, fönsterbeslag, dörrbeslag, andra beslag. Dessa
arbeten ha under året fortskridit därhän, att
standardförslagen efter slutlig granskning inom intresserade
statliga och andra institutioner torde bli klara för
tryckning och publicering under år 1928. Även resultaten av
kommitténs undersökningar angående kökets anordning
och utrustning kunna väntas publicerade vid samma
tidpunkt i samband med standardisering av
köksinredningar. Av ritningsmaterialet till kommitténs katalog
över standardsnickerier har under året ny upplaga
tryckts för tillgodoseende av efterfrågan från
snickerifabrikanters sida. Vid Nordisk byggnadsdags
utställning i juni i Stockholm deltog kommittén på inbjudan
med ett representativt, omfångsrikt urval av standardise-
rat byggnadsmaterial. En permanent utställning av samma
material har sedermera genom kommitténs försorg och
med intresserad medverkan från Kungl,
byggnadsstyrelsen blivit anordnad i styrelsens lokaler.
Inom sanitetsgodsområdet ha förberedande
standardiseringsarbeten upptagits. Utredningarna omfatta tills
vidare sådana artiklar som exempelvis avloppstrattar,
disklådor, tvättställ, badkar och vattenklosetter. Dessa
arbeten handläggas av en kommitté, tillsatt i samråd
med Sanitetstekniska föreningen och andra intresserade
parter.
För jordbrukets tekniska och tekniskt-vetenskapliga
arbetsuppgifter bildades vid årsskiftet 1926—1927,
sedan omfattande förarbeten under så gott som hela året
1926 ägt rum, en ny organisation, benämnd
Jordbrukstekniska föreningen. Detta organ arbetar på sektioner,
av vilka en sektion omhänderhar standardiseringsarbetet
på jordbruksområdet. Bland de
standardiseringsspörsmål, som under verksamhetsåret 1927 bearbetats, kunna
nämnas: standardisering av sladdharvar och
sladdfjäder-harvar, olika slag av vältar, av pinnar till harvar, av
ersättningsdelar till fjäderharvar och kultivatorer, av
remskivors periferihastighet samt av axlar och bössor
m. m. till arbetsvagnar. Redan mot slutet av aret
inkom föreningen till SIS med anhållan om fastställelse av
vissa svenska standard, nämligen för lång och kort
sladdharvpinne, sladdharvbill, billskruv och bricka å
sladdharv samt pinnkrampa å sladdharv. Dessa
standard, som fastställts av kommissionen den 14 december
1927, ha beteckningen JTS (jordbruksteknisk standard).
I detta sammanhang torde också omnämnas att vissa
åtgärder vidtagits för att söka få till stånd ett närmare
fortlöpande samarbete mellan de nordiska länderna med
avseende å standardisering på lantbruksområdet. SIS
har sålunda inbjudit representanter för de danska, norska
och finska standardiseringsorganisationerna till en
konferens rörande hithörande frågor i samband med Svenska
lantbruks veckan, vilken just i dagarna pågår.
Med anledning av framställning från Kungl,
skolöverstyrelsen har standardiseringskommissionen haft under
behandling frågan om åstadkommande av större
enhetlighet med avseende å den terminologi, som användes
inom industriell bokföring och yrkesekonomi. Sedan
kommissionen tillsammans med speciellt sakkunniga på
området haft förberedande överläggningar i frågan och
kunnat konstatera, att intresse för en dylik normering
vore för handen, beslöt kommissionen tillsätta en särskild
sakkunnig beredning för närmare utredning på området.
Såsom skäl för den avsedda utredningen hade
framhållits, att det för närvarande råder en ganska betydande
osäkerhet beträffande en hel del benämningar och
uttryck på ifrågavarande områden. Dètta förhållande gör
sig ofördelaktigt märkbart bl. a. vid undervisningen och
inom affärslivet och försvårar eller omöjliggör ofta
önskvärda jämförelser.
Vid beaktande av den föreliggande uppgiften hava de
sakkunniga först inriktat sig på att söka utarbeta förslag
till grundläggande terminologi vid
självkostnadsberäkningar inom industriföretag ävensom förslag till en
gemensam grundplan för dylika självkostnadsberäkningar.
Som resultat av detta arbete föreligger nu ett förslag:
’"Kostnadsberäkningars grundbegrepp och ändamål.
Förslag till grundläggande enhetlig terminologi för
självkostnadsberäkning". Detta förslag skall i dagarna
utsändas för kritik.
På vissa andra industriella områden ha också
standardiseringsarbeten pågått under här ifrågavarande
arbetsår. Förberedande utredningar ha sålunda verkställts,
huruvida möjlighet kan anses föreligga för att inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
