Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
TEKNISK TID’SKRII’T
15 sept. 1928
O ff ef Loge , x
sJofef Lage
Fig. 3. Grävskopa med anordning för långsam tömning.
kons-cruktioner ha framkommit, t. o. m. sådana försedda
med kuggsegment, spärrhjul o. d., som minst av allt
förefalla lämpliga vid ett grävorgan. Den slutgiltiga
lösningen tycks ha funnits av Orenstein & Koppel
A. G., Berlin (se fig. 3). Skopbottnens svängtappar äro
här helt enkelt förlagda till skopans överkant, så att
bottnens första rörelse vid öppnandet blir rakt bakåt.
Bottnens tyngdpunkt är förlagd i dess bakre del så att
skopan håller sig sluten. Utom fördelen av den
långsamma tömningen och den minskade fallhöjden, vinner
man också ökat utrymme för lastvagnarna, vilket dock
något motväges av skopskaftets ogynnsamma läge, som
föranleder minskad lyfthöjd. Uppfinnarens anspråk, att
ha funnit en mindre ömtålig konstruktion än den
amerikanska, kan knappast godtagas i betraktande av
sväng-tapparnas utsatta läge.
I Amerika har konstruktionen icke väckt något
intresse. Lastvagnarna äro i allmänhet grövre byggda,
och dessutom räknar man här med betydligt kortare
amorteringstid på allt maskineri och motsvarande
inbesparing i arbetslöner. Långsam tömning betraktas
därför uteslutande som en nackdel. Anordningen
fordrar dessutom ökat manöverarbete, och ger materialet
större möjlighet att hänga upp sig.
Utlösningen av skopbottnens klinka sker på små
Fig. 4. Sektion genom bomaxeln.
4 a. Enkel bom: stillastående axel. 4 b. Delad bom; roterande axel.
A = skopskaft, B = bom, C = sadelblock, D = kuggdrev, E = kugghjul, F = kuggstång, G = lager. H = stoppring.
Fig. 5. Arbetsdiagram. q — vikt av skopa och skalt, q1 — reducerad vikt,
h — hisskraft, k — kuggtryck, 7’ — resultant, tj — tillgänglig grävkraft,
P — tyngdpunkt. </ framkonstrueras ur g1 (se läge B). ef är parallell med
k, Vt1 parallell med It. För att erhålla liniästets högsta läge D, avsätter
man k och g’ från bomaxeln och drager c d parallell med ab. c D är en
tangent till brytskivans delningscirkel, k når sitt högsta värde endast i
läge D. h avsättes med sitt högsta värde i lägena A, B och C.
maskinskovlar medelst en handlina eller en fotspak. På
större maskiner användes en ång- eller tryckluftcylinder
eller en elektrisk motor monterad på skopskaftet.
Skopans rymd uppges av en del tillverkare i rågat
mått av andra i struket mått (water measure). För
standardmaskiner användas skopor rymmande från 1j3
(ill 8 kubikyards (0.24—5,8 m3). Mudderverk använda
skcpor upp till 15 kubikyards. I England ha
maskin-skövlar byggts med 12 kubikyards skopa,
För en och samma maskin användas skopor av olika
rymd och form alltefter grävmaterialet.
Skopan är baktill fast förbunden med skopskaftet,
som består av två ekbjälkar beklädda med plåt.
Hisslinan är fäst vid skopans bakre del medelst ett
enkelt linfäste eller med en linskiva (se fig. 7).
Två-eller tredubbel lina är i och för sig att föredraga såsom
givande mindre lindiameter. Enkel hisslina är
emellertid en fördel, om skoveln
skall kunna förvandlas till
draglinemaskin. Stundom
fästes linan vid en bygel,
som griper över skopans
mittparti. Denna
anordning ger större grävkraft,
men är oftast till hinder i
skopans arbete.
Bommen utföres antingen
i likhet med skopskaftet
av ekstockar, klädda med
plåt (fig. 4 b) eller helt av
plåt och profiljärn (fig.
4 a). Bommens
lutnings-vinkel inställes medelst
linor, som leda från
bomtoppen till en saxbock på
ramverket (fig. 7). Den
vanligaste vinkeln är 45°.
För en del motordrivna
skövlar använde man förr
en krökt bom (fig 14).
Bommen stagas i sidled
med rund järnsstag. Något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
