Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
MEKANIK 12
Redaktör: H. F. NORDSTRÖM
INNEHÅLL: Weinafhammarens konstruktion och användningsområden, av professor W. Weibull. —Något om
topp-körningsfrågan vid kranar, av civilingenjör Hjalmar Nilsson. — Utvecklingen av järnvägarnas rullande materiel, av
förste maskiningenjör C.-E. Uddenberg. — Insänt. — Litteratur. — Rättelse och tillägg.
WEINAFHAMMARENS KONSTRUKTION OCH
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN.1
Av professor W. WEIBULL.
För ett slagverktyg, vilket det vara må, gälla vissa
enkla dynamiska lagar av principiell betydelse, vilka
synas mig utgöra en lämplig utgångspunkt för
beskrivningen.
Ett slagverktyg använt som handapparat påverkas
dels av yttre krafter P± i handtaget, nämligen arbetarens
mothåll, dels av reaktionskrafter P2 från arbetsstycket.
!>essa motriktade och variabla krafter giva åt
apparatens massa M en variabel translatorisk hastighet u,
bestämd av ekv.
dt 1
(1)
Integrerat över ett godtyckligt tidsintervall T — t2—
erhålles
’ üjs-a»
ji rji ................ \ /
Eftersom hastigheten u håller sig inom ändliga värden
tenderar högra membrum mot 0 med växande T. För
tillräckligt stort värde på T blir således
T f’.*=f f
(8)
Enligt ekv. 3 alltså även
m (v t — v2) — j~ Pt dt.
Om antalet stötar pr tidsenhet är n och tiden för en hel
period T0—— är således
n
n m (v i
v2)= ~ j Pi dt = G,
(5)
där G betecknar det erforderliga medelmothållet.
Den translatoriska energi, som avlevereras till verk-
m
tyget är tydligen = — (v— vi2) och energien pr tids-
Li
enhet eller effekten E:
E — n- - (Vi2 — v2
(6)
Förhållandet mellan v1 och v2 bestämmes av
elasticiteten i slaget. Om hela energien absorberas är v2 = 0,
och i detta det gynnsammaste fallet blir
G = n ■ m vt och
2
, . ,___ . P2 dt
rjy j i. T )
ti ti
Om u är en periodisk funktion gäller denna formel
exakt för varje hel period då ju u2 = ux.
Integraluttrycken beteckna medelvärdet av kraften och ekv. 3
utsäger alltså att medelkraften, som måste presteras av
arbetaren är lika med den medelkraft, som åverkar
verktyget. Med hänsyn till medelkraften får man således icke
ut mer än vad man själv presterar. Annorlunda förhåller
det sig med maximikraften, som å verktyget kan bliva
två à tre tusen gånger större än arbetarens mothåll, samt
med effekten. Vad den senare beträffar erhålles följande
matematiska uttryck.
Om slagverkan åstadkommes av en fram- och
återgående slagvikt med massan m och den translatoriska
hastigheten v och betecknas hastigheten vid stötens början med
vt och hastigheten omedelbart efter stöten med v2 samt
reaktionskraften från verktyget på slagvikten som förut
med P2, så blir, integrerat över stöttiden,
f P2dt = m(v1 — v2) .................... (4)
Denna integration kan tydligen utsträckas över en
bel period, emedan kraften P2 = 0 utom just under
stöttiden.2
„ n ■ mv i ,,
E = -——- eller
E __ vt
G 2 .........
V)
1 Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens avdelnings
för Mekanik årsmöte den 27 oktober 1928.
2 Jag bortser då från den onödiga extra kraft, som arbetaren
kan utöva på slagverktyget, och som endast resulterar i ett extra
tryck på underlaget.
Förhållandet mellan effekten E och mothållet G
bestämmes då enbart av anslagshastigheten.
För ett effektivt slagverktyg gäller det således endast
att åstadkomma en periodisk rörelse hos en slagvikt med
så stor anslagshastighet som möjligt.
Detta till synes så enkla problem döljer en mångfald
svårigheter såväl konstruktivt sett som med hänsyn till
val av lämpligt material. Helt summariskt äro
huvudsvårigheterna dessa. I stötögonblicket utvecklas oerhört
stora maximikrafter, i vissa fall uppgående till 30 000 à
50 000 kg vid en slagvikt av 1 à 2 kg. Slagviktens
retardation har således storleksordningen 300 000 m/sek2. Om
således å slagvikten skulle fästas en maskindetalj
vägande 10 gr, så kommer den i stötögonblicket att åverkas
av en kraft om ca 300 kg. Uppenbarligen måste
slagviktens formgivning göras så enkel som möjligt och de
flesta i mera normal drift använda och beprövade
maskinelementen bliva oanvändbara även om en ringa
bråkdel av stötkrafterna överföras till drivmekanismen.
För handverktyg tillkommer vidare den svårigheten att
totalvikten hos hammaren måste till det yttersta
begränsas, nödvändiggörande en smäcker konstruktion och
mycket höga varvantal hos motorn. Men icke blott
vikten utan även volymen hos hammaren måste av
praktiska skäl göras så liten som möjligt. Härigenom
uppstå temperatursvårigheter. Yid en tillförd effekt av
15 DEC.
1928
ÅRGÅNG
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
