Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
TEKNISK TIDSKRIFT
ef C
15 dec. 1928
t. e. 1 kilowatt och en så god total verkningsgrad för
motor och drivmekanismen som 50 % skall dock genom
relativt små ytor bortföras en värmemängd pr tidsenhet
uppgående till 500 watt. För den praktiska
användningen tillkommer dessutom ett komplex av problem vid
utbildandet av lämpliga verktyg, till form och material,
för de mångskiftande användningsområdena.
De omfattande specialundersökningar, teoretiska
beräkningar och experimentella arbeten, som fortgått allt
sedan år 1924, och som nu resulterat i den s. k.
Weinaf-hammaren, hava utförts på uppdrag av A.-b. Nordiska
armaturfabrikerna, vars ledning på ett vidsynt sätt
underlättat arbetena och ställt till förfogande såväl ideella
som materiella resurser av mycket betydande
omfattning. Allt sedan begynnelsen har ingenjör Erik Hysing
skickligt och outtröttligt deltagit i dessa
experimentarbeten och undersökningar.
År 1923 hade bolaget av professor Goldschmidt
inköpt ett patent å ett dynamiskt mycket intressant
slagverktyg i huvudsak baserat därpå, att ett
svängningssystem bestående av en slagvikt och en fjäder bragtes
i resonanssvängningar medelst två roterande
svängvik-ter. För små effektbelopp arbetade denna hammare
ganska tillfredsställande, men, när man sökte öka
effektbeloppet, växte svårigheterna oanat hastigt och blevo
slutligen oöverkomliga. En mångfald olika förslag
och konstruktionsprinciper undersöktes, men som en
genomgående regel visade det sig ganska lätt att med de
olika konstruktionerna erhålla tillfredsställande resultat
vid små effektbelopp men av en eller annan anledning
omöjligt vid de effekter, som för praktisk användning
voro erforderliga. Först i och med den princip, som nu
skall beskrivas, och som tillämpas i de hammartyper, som
av N. A. F. satts i seriefabrikation, erhölls en princip,
som befunnits användbar upp till de största effektbelopp,
som kunna komma ifråga,
Weinafhammaren består av en elektrisk motor samt ett
mekaniskt slagverk, inneslutna i en kåpa av rostfritt
stål, som framgår av
fig. 1 och 2. I den av
motorn drivna
hylsan a rö r sig en
slag-vikt b framtill
försedd med sneda
anslagsytor. Slagvikten
är styrd i hylsan på
så sätt, att den vid
sin rörelse vrider sig
relativt hylsan styrd av en gänga. Hylsan drives med
mycket stor hastighet av den direktkopplade motorn c.
Yid slagviktens rörelse framåt kommer på grund av
den relativa vridningen mellan slagvikt och hylsa
slagviktens rotationshastighet att vara något större än
hylsans. Yid tillbakagång erhåller slagvikten en
rotationshastighet, som är något mindre än hylsans. Vid anslaget
mot städet d, som likaledes är försett med sneda
anslags-ytor, reflekteras slagvikten och vid den plötsliga
hastighetsförändringen avlevereras en energimängd till städet,
bestämd av den förminskade rotationsenergien hos
slagvikten. Vid riktigt förhållande mellan anslagsytornas
stigning och gängstigningen i hylsan erhålles en stöt utan
några reaktionskrafter mellan slagvikt och hylsa och
detta oberoende av rotationshastighet, translatorisk
hastighet hos slagvikten och elasticiteten i underlaget.
Drivmekanism och motor bli således fullt undandragna
stötkrafterna. Det matematiska uttrycket för stötfri
gång hos drivmekanismen kan härledas på följande sätt:
Antages för enkelhets skull stöten mellan slagvikt och
städ ske utan friktion, så äro stötkrafterna riktade
vinkelrätt mot anslagsytan. Betecknas det momentana värdet
av stötkraften med p, växande från 0 till ett
maximivärde, och därefter åter avtagande till 0, så blir
stöt-impulsen
t
K
p dt,
Fig. 2.
om r betecknar stöttiden. K är riktad vinkelrät
mot ytan. Anslagsytornas stigningsvinkel
antages hava värdet ß på radien R. Uppdelas
impulsen i en axiell och en tangentiell
komponent Ka resp. Kt, så är för en oändligt tunn
cylinder med radien R.
Ka— K ■ eos ß ocli }
Kt ■ R = K ■ sin ß ■ R.j
Slagviktens tröghetsmoment kring
rotationsaxeln är J och dess absoluta vinkelhastigheter
co1 och u>2 före resp. efter stöten. Då är med
föregående beteckningar
m (v2 — vt) = Ka — K eos ß och 1
— J (<o2 — = KtR = K sin ß-R-[
J (<x>i — co2)
(8)
(9)
m(v2 — vt)
R-tgß.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
