- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Mekanik /
164

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164

TEKNISK TIDSKRIFT

15 sept. 1928

i dem. Antagligen uppstår en avsevärd tryckstegring,
varjämte förefinnes svårighet att utbyta elementen,
eftersom högtryckskammaren är svåråtkomlig.
Ångbild-ningsprocessen framgår av fig. 6.

En ny högtryckspanna är patenterad av professor
Löffler och genom Berliner
Maschinenbau-A c t i e n-G esellschaft vorm. L.
Schwartz-k o p f f under byggnad för ett tyska riksbanans
3-cylindriska snälltågslok 2-C-l om 2 500 hkr och 100 atm.
arbetstryck.1 Processen framgår av fig. 7. Ångbildningen
försiggår härvid i en under pannan liggande
ångackumulator, till vars vattenförråd högöverhettad ånga av 100—
120 atm. tryck har fritt tillträde och inledes i finfördelat
tillstånd. Medelst två cirkulationspumpar utsuges
våtånga från ackumulatorn och ledes genom en direkt för
eldstadsgaserna utsatt överhettare tillbaka till
ackumulatorns vattenförråd. Mellan överhettaren och
ackumulatorn uttages ungefär 22 % av den högöverhettade
ångan för arbete i lokomotivets högtryckscylindrar. För
drift av cirkulationspumpen beräknas åtgå blott 1—2 %
av den alstrade ångmängden på grund av den ringa
volymen hos ånga av 100—120 atm. tryck. Eldstadsväggarna
utgöras av en del av de rörelement, i vilka
högtrycksångan överhettas. Resten av överhettaren är belägen
framför och i direkt anslutning till eldstaden. I hela
detta rörsystem förefinnes endast renat vatten i slutet
omlopp, ty den i högtryckscylindrarna till 18 atm.
expanderade ångan passerar en oljerenare och ledes därefter
till en kondensor, vars kondensat medelst en
högtrycks-förvärmare, scm är ansluten till
högtrycksångöverhetta-ren, tillföres ångackumulatorn. Kondensorn användes
för alstring av lågtrycksånga om 15 atm.

Uppdelningen i ett slutet tvångsfritt renvattensomlopp
och en lågtrycksångdel har valts för att även vid
ogynnsamma vattenförhållanden undvika störningar i
hög-tiycksångdelens värmeutbyte. I detta hänseende skiljer
sig professor Löfflers anordning från andra sätt för

omlopp och ett lågtrycksomlopp skulle dock utan
försämring av driftförhållandena kunna undvikas.

Lågtrycksångan om inemot 15 atm. tryck innehåller
ungefär 40 % av den totala arbetsenergien och
överhettas i ett rörsystem, som ansluter sig till
högtrycks-ångöverhettaren, samt expanderar i en invändigt mellan
ramarna liggande cylinder till atm. trycket för att sedan
utgå som avloppsånga genom blästerröret. Därigenom
kan, utan att det slutna högtrycksångavloppet stores, den
för förbränningen så behövliga blästerverkan bibehållas.
Särskild lågtryckspanna i likhet med vad som erfordras
vid Schmidts system kan undvaras, emedan reserven
ligger i cirkulationspumparna, som lätt kunna reglera
pannans ångbildning inom rätt vida gränser. Eftersom
den korta vägen för rökgasernas avgång icke medgiver
tillräcklig avkylning av dessa, torde en luftförvärmare
böra anordnas mellan rökkammaren och
lågtrycksång-överhettaren.

Den av rökgaserna icke bestrukna kondensorn ligger
framför rökskåpet och framför kondensorn ligger i sin
tur oljeavskiljaren samt en lågtrycksvattenförvärmare,
varifrån lågtrycksmatarevattnet når vinkelroststavarna
i slammavskiljaredomen.

För att till det yttre bibehålla den gamla
lokomotivformen hava rökskåp och kondensor utbildats i följd och
äro förbundna med högtryckspannan.

Teoretiskt beräknas detta lokomotiv spara 47 %
gentemot vanliga överhettningslok. I praktiken torde därför
kunna väntas en bränslebesparing på 40 %, motsvarande
en ökning av termiska verkningsgraden hos pannan
från 80 till 90 %.

Huru fordringarna på största driftsäkerhet och enklast
möjliga skötsel trots det bättre ekonomiska utbytet hava
tillvaratagits framgår av följande. Till följd av den
stora minskningen i kolåtgång kan rostytan minskas
med 40 %. På de största loken uppgår f. n. rostytan
till 4,5 m2 och gränsen för skötsel med en eldare torde

’ Nedre SOmJ/ngskörl^

Fig. 6. Schema lör
högtrycks-ånglokomotiv, system
WILHELM SCHMIDT, 60 atm.
ångtryck.

Högtrycksdel (slutet omlopp)

Lågtrychsdel (ängavlopp och matarevattenledning)

–––Forbrönnintjshjft och rökgaser

Fig. 7. Schema för högtrycksånglokomotiv, system
schwartzkopff-löffleb, 100—120 atm. ångtryck.

framställning av högtrycksånga, vilka i regel äro bundna
att använda destillerat pannvatten. De
pannstensbild-dande ämnena ha nämligen blott tillfälle att avsätta sig
i den för direkt eld ej utsatta ackumulatorn, vilket icke
kan hava någon skadlig påföljd. Genom
högtrycksför-värmaren pumpas vattnet med tillräckligt stor hastighet
så att avdunstning ej sker. Uppdelning i ett högtrycks-

i En närmare redogörelse för detta lok kommer senare att

inflyta i Mekanik.

därigenom vara uppnådd. Vattenbehovet minskas till
hälften, varigenom lokturerna kunna utsträckas till nära
det dubbla mot f. n. Reglering av hastighet och körning
är densamma som hos de nu använda loken. Emedan
högtrycksförvärmaren kan hållas fri från pannsten, ökas
driftsäkerheten i hög grad och därmed antalet
tjänstedagar för loket. Genom matarevattnets särskiljande i
en högtrycks- och en lågtrycksdel möjliggöres vid behov
överbelastning av pannan, vartill bidrager det stora
vattenförrådet i ackumulatorn och kondensorkärlet. Drift-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:24:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928m/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free